Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMÖ 3189-20
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-12-02
PMÖD 2020:23
Sökanden har ansökt om en ny tid för att överklaga Patent- och registreringsverkets (PRV) avgörande i ett invändningsärende angående patent (återställande av försutten tid). Av utredningen har framgått att parterna inte i förväg hade fått underrättelse om ett visst datum när PRV:s beslut skulle meddelas. Vid en muntlig förhandling meddelade PRV dock att beslut skulle meddelas tidigast en månad efter att protokollet från förhandlingen delgivits. Därefter övergick PRV:s handläggning i en skriftväxling. När PRV senare meddelade sitt beslut måste det anses ha gått så lång tid efter den muntliga förhandlingen att det krav på vaksamhet som gällt efter förhandlingen hade upphört. Detta innebär att det inte längre kunde begäras att parterna själva skulle hålla sig underrättade om beslutets meddelande exempelvis genom PRV:s databas Aktinsyn. Det har inte framkommit några omständigheter som talar emot påståendet att sökanden inte har mottagit beslutet per post och att dess ombud har fått del av PRV:s beslut flera månader senare, när sökanden upptäckte beslutet i PRV:s databas Aktinsyn. Påståendet får därför godtas. Det som sökanden har anfört utgör därmed giltig ursäkt för att inte ha överklagat beslutet i rätt tid. Patent- och marknadsöverdomstolen återställer därför den försuttna tiden. Patent- och marknadsöverdomstolen har övervägt huruvida beslutet om återställande av försutten tid omfattas av fullföljdsförbudet enligt 1 kap. 3 § tredje stycket lagen (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar. Regleringen i 1 kap. 7 § sista meningen lagen om patent- och marknadsdomstolar kan dock inte uppfattas så att en ansökan om återställande av försutten tid som utgångspunkt ska handläggas enligt lagen (1996:242) om domstolsärenden.
-
Patent- och marknadsöverdomstolens beslut den 23 oktober 2018 i PMÖ 6765-17
NJA 2020 s. 186
NJA 2017 s. 730
NJA 2016 s. 389
NJA 2015 s. 82
NJA 2013 s. 97
NJA 2012 s. 435
58 kap. 12 § rättegångsbalken
58 kap. 11 § rättegångsbalken
42 § lag (1996:242) om domstolsärenden
1 kap. 7 § lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar
1 kap. 3 § lag (2016:188) om patent- och marknadsdomstolar
Ö 4102-20
Högsta domstolen
2020-09-25
NJA 2020 s. 717
NJA 2020:55
Omfattningen av rätten att överklaga ett beslut att avslå en begäran om att få kopior av allmänna handlingar
De avgiftsbelagda kopiorna
NJA 2015 s. 180,
RÅ 1996 not. 222
RÅ 2008 not. 72
HFD 2019 not. 21
2 kap. 19 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
6 kap. 7 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)
Ö 6554-19
Högsta domstolen
2020-07-09
NJA 2020 s. 641
NJA 2020:49
En organisation med huvudsakligt ändamål att tillvarata kulturmiljöintressen har ansetts berörd av ett detaljplanebeslut på ett sådant sätt att organisationen har haft rätt att överklaga beslutet.
Snäckan 8
Högsta domstolens beslut den 11 mars 2020 i mål Ö 6017-18, "Bygglovet i Svartrå
42 § förvaltningslagen (2017:900)
13 kap. 8 § och 12 § plan-och bygglagen (2010:900)
Ö 5456-18
Högsta domstolen
2019-01-29
NJA 2019 s. 15
NJA 2019:2
En åklagare har inte någon självständig rätt att överklaga ett beslut att inte förordna målsägandebiträde.
Åklagarens bristande klagorätt
1 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde
3 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde
4 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde
7 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde
23 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 3682-18
Högsta domstolen
2018-12-28
NJA 2018 s. 1158
NJA 2018:93
Ett överklagande har enligt ordalydelsen enbart innefattat frågor om skuld och påföljd. Eftersom det har funnits skäl för att anta att klaganden har menat att överklagandet skulle inbegripa även frågan om näringsförbud, har det ankommit på hovrätten att klarlägga vad klaganden har avsett.
NJA 1983 s. 163
NJA 1983 s. 567
NJA 1987 s. 965
NJA 2005 s. 291
NJA 2015 s. 846
51 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)