Rättsfall baserat på valda nyckelord.
B 10356-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-12-23
PMÖD 2019:35
Målet gällde en tjänst på internet för fildelning av filmer. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det genom tjänsten skedde en olovlig överföring av filmverk till de flera tusen användare som potentiellt kunde titta på filmverken. Vidare har Patent- och marknadsöverdomstolen funnit att en man som under nästan tre år bl.a. övervakat driften av tjänsten samt hanterat kontakter med de bolag vars drift fildelningstjänsten varit beroende av är ansvarig för överföring till allmänheten av ett 100-tal upphovsrättsligt skyddade filmverk. Straffvärdet för brottsligheten motsvarar fängelse i 8 månader. Han döms därför för brott mot upphovsrättslagen till villkorlig dom kombinerad med dagsböten. Domen innebär att Patent- och marknadsöverdomstolen i huvudsak har fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom i överklagade delar.
NJA 2017 s. 446
EU-domstolens dom den 31 maj 2016, Reha Training, C-117/15, EU:C:2016:379
EU-domstolens dom den 8 september 2016, GS Media, C-160/15, EU:C:2016:644
EU-domstolens dom den 14 juni 2017, Ziggo, C-610/15, EU:C:2017:456
EU-domstolens dom den 13 november 2018, Levola Hengelo, C-310/17, EU:C:2018:899
1 § första stycket 4, 2 § tredje stycket 1, 53 § agen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
PMT 4337-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-06-12
PMÖD 2018:17
Klaganden i Patent- och marknadsöverdomstolen väckte talan om överföring av ett svenskt patent. Patent- och marknadsdomstolen tillät en taleändring som innebar att talan ändrades från att avse det svenska patentet till att avse den svenska delen av ett europeiskt patent. Båda patenten avsåg samma uppfinning. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att talan om överföring av den svenska delen av det europeiska patentet har väckts, i den mening som avses i 52 § och 53 § patentlagen, när taleändringen gjordes. Eftersom klaganden känt till patentet i mer än ett år innan taleändringen gjordes, har Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, funnit att talan har väckts för sent. Patent- och marknadsdomstolens dom har därför fastställts. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte funnit skäl att göra undantag från huvudregeln att domstolens domar inte får överklagas.
NJA 2005 s. 295
NJA 2003 s. 460
NJA 1997 s. 62
NJA 1996 s. 751
NJA 1990 s. 660
NJA 1990 s. 366
53 § patentlagen (1967:837)
52 § patentlagen (1967:837)
PMFT 2585-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-01-24
PMÖD 2018:6
I ett mål angående vårdnad om barn hade modern som skriftlig bevisning gett in en kopia av en inte sedan tidigare offentliggjord eller utgiven text författad av fadern och vid huvudförhandlingen i vårdnadsmålet föredrogs texten bakom stängda dörrar. Efter att vårdnadsmålet hade avgjorts väckte fadern talan mot modern och yrkade ersättning för intrång i hans ensamrätt till texten. Fadern gjorde i Patent- och marknadsöverdomstolen gällande att modern gjort intrång i hans ensamrätt till texten genom att olovligen ha gjort en kopia av texten och sedan skicka in kopian till en domstol. Faderns talan innefattade intrångspåståenden i form av exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten genom spridning alternativt överföring av texten till allmänhetePatent- och marknadsöverdomstolen bedömde att modern hade gjort intrång i faderns ensamrätt till texten genom att olovligen ha framställt ett exemplar av texten men att moderns förfogande - att som part i ett mål vid domstol lämna in texten till domstolen - varken var att bedöma som spridning till allmänheten eller överföring till allmänheten. Något intrång i faderns upphovsrätt till texten i form av tillgängliggörande för allmänheten hade således inte skett. När det gällde den otillåtna exemplarframställningen fanns det, enligt Patent- och marknadsöverdomstolens mening, inte något undantag från ensamrätten till texten som inneburit att modern haft rätt att förfoga över texten genom att göra en kopia av den. Intrånget bedömdes dock vara av så obetydlig karaktär att fadern inte hade rätt till ersättning för utnyttjandet. Det var inte heller visat att fadern hade lidit någon ytterligare skada. Patent- och marknadsöverdomstolens kom därför, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, fram till att faderns talan skulle lämnas utan bifall.
Prop. 2004/05:110 s. 59-60 och 236
EU-domstolens dom av den 31 maj 2016, Reha Training, C-117/15, EU:C:2016:379
EU-domstolens dom av den 1 december 2011, Painer, C-145/10, EU:C:2011:798
2 § lagen (1960:729) om upphovsrätt (upphovsrättslagen)
Ö 849-15
Högsta domstolen
2016-04-04
NJA 2016 s. 212
NJA 2016:20
Bestämmelsen i 24 § första stycket 1 upphovsrättslagen, där inskränkningen i upphovsmannens ensamrätt är begränsad till avbildningar, ger inte en innehavare av en databas med fotografier av konstverk, stadigvarande placerade på eller vid allmän plats utomhus, rätt att överföra verken via internet till allmänheten. Huruvida förfogandet sker i kommersiellt syfte saknar betydelse.
NJA 1986 s. 702
NJA 1993 s. 263
EU-domstolens dom i mål C-279/13, C More Entertainment (EU:C:2015:199)
24 § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk
UM 3212-15
Migrationsöverdomstolen
2015-11-26
MIG 2015:17
Av en dom från Europadomstolen (Tarakhel mot Schweiz) följer att när en familj med underåriga barn ska överföras till Italien i enlighet med Dublinförordningen måste det finnas garantier om att familjen kommer att tas emot på ett lämpligt sätt. Den generella garanti som Italien utfärdat är inte tillräckligt preciserad för att uppfylla de krav som Europadomstolen uppställer. Ytterligare individuella garantier måste hämtas in innan överföringen av familjen kan verkställas. Migrationsverkets utfästelse i beslutet om överföring att detta ska ske på verkställighetsstadiet får godtas.
Europadomstolens avgörande den 4 november 2014 i mål Tarakhel mot Schweiz (29217/12)
MIG 2012:20
MIG 2013:23
1 kap. 9 § och 12 kap. 1 § och 2 § utlänningslagen (2005:716)
Artikel 3.1, artikel 3.2 och artikel 17.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 604/2013 av den 26 juli 2013 om kriterier och mekanismer för att avgöra vilken medlemsstat som är ansvarig för att pröva en ansökan om internationellt skydd som en tredjelandsmedborgare eller en statslös person har lämnat in i någon medlemsstat (omarbetning) (Dublinförordningen)
Artikel 21 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/95/EU av den 13 december 2011 om normer för när tredjelandsmedborgare eller statslösa personer ska anses berättigade till internationellt skydd, för en enhetlig status som flyktingar eller personer som uppfyller kraven för att betecknas som subsidärt skyddsbehövande, och för innehållet i det beviljade skyddet (omarbetning)
Artikel 3 i den europeiska konventionen av den 4 november 1950 om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219) (Europakonventionen)
Utlänningslagen med kommentarer, 10 uppl. 2014, s. 31 f.
Ansvarig medlemsstat Dublinförordningen Europakonventionen Garantier Non-refoulement Systematiska brister Undantag från ansvarighetsregler Utfästelse Verkställighetsstadiet Överföring