Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 1397-04
Högsta domstolen
2006-06-30
NJA 2006 s. 439
NJA 2006:49
Den till vilken en fordran enligt en remburs har överlåtits har ansetts ha bättre rätt till fordringsbeloppet än den ursprunglige borgenärens, dvs. rembursens beneficients, konkursbo. Även fråga om tillämpning av 55 kap. 13 § st. 1 rättegångsbalken.
NJA 1973 s. 635
NJA 1978 s. 728
NJA 1982 s. 900
NJA 2002 s. 244
8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672)
55 kap. 13 § 1 st. rättegångsbalken (1942:740)
T 2416-05
Högsta domstolen
2006-05-08
NJA 2006 s. 271
NJA 2006:31
Sedan en svarande vid tingsrätten åberopat en motfordran till kvittning och tingsrätten på invändning av käranden funnit fordringen vara preskriberad, har svaranden i hovrätten hänvisat till 10 § preskriptionslagen och gjort gällande rätt att kvitta oavsett preskription. Vad svaranden sålunda anfört i hovrätten har inte ansetts vara ett åberopande av en ny omständighet enligt 50 kap. 25 § 3 st. RB.
50 kap. 25 § rättegångsbalken (1942:740)
T 1388-02
Högsta domstolen
2004-05-11
NJA 2004 s. 247
NJA 2004:25
Ett försäkringsbolag för vilket åklagaren i tingsrätt utfört talan angående enskilt anspråk har först i hovrätten, dit målet överklagats endast i skadeståndsdelen, åberopat att den tilltalade hade försäkringsskydd. Giltig ursäkt?
NJA 1994 s. 306
NJA 1995 s. 41
22 kap. 2 §, 50 kap. 25 § och 51 kap. 24 § rättegångsbalken (1942:740)
2 kap. 5 § skadeståndslagen (1972:207)
B 2740-03
Högsta domstolen
2003-10-29
NJA 2003 s. 486
NJA 2003:72
Hovrätt har till grund för sin bedömning av om ett brott varit att anse som grovt inte på det sätt som skett i målet kunnat lägga andra försvårande omständigheter än dem som den tilltalades motparter åberopat som gärningsbeskrivning.
30 kap. 3 § och 45 kap. 4 § 1 st. 3 p. rättegångsbalken (1942:740)