Alla rättsfall som refererar till Miljötillsynsförordning (2011:13).
M 10009-17
Mark- och miljööverdomstolen
2018-04-18
MÖD 2018:18
Avverkningsförbud ----- Skogsstyrelsen förbjöd en skogsägare att genomföra avverkning i ett område där det förekommer lavskrikor eftersom det enligt artskyddsförordningen är förbjudet att skada lavskrikans fortplantningsområden eller viloplatser. Mark- och miljödomstolen undanröjde beslutet på den grunden att Skogsstyrelsen inte är dispens- eller tillsynsmyndighet i artskyddsfrågan och inte har möjlighet att göra en sådan proportionalitetsbedömning som krävs enligt MÖD:s uttalanden i det s.k. bombmurklemålet. MÖD konstaterar att Skogsstyrelsen, vid sidan om länsstyrelsen, har ett tillsynsansvar när det gäller artskyddsfrågor. Eftersom frågan om artskyddsdispens och därmed sammanhängande frågor om proportionalitet kan prövas efter ansökan om dispens hos länsstyrelsen eller, under vissa förutsättningar, direkt i domstol har det inte funnits anledning att undanröja Skogsstyrelsens beslut av de skäl som mark- och miljödomstolen anfört. MÖD har därför återförvisat målet till mark- och miljödomstolen. Återförvisningen har skett till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsens lokala enhet fattade beslut och inte till den domstol inom vars domsaga Skogsstyrelsen har sitt säte.
RÅ 1995 ref. 20
MÖD 2013:13
MÖD 2017:7
8 kap. 1 §, 12 kap. 6 §, 21 kap. 3 §, 26 kap. 1 § och 3 § miljöbalken (1998:808)
14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
Artskyddsförordningen (2007:845)
3 kap. 1 § lagen (2010:921) om mark- och miljödomstolar
2 kap. 10 § miljötillsynsförordningen (2011:13)
M 1068-14
Mark- och miljööverdomstolen
2014-10-02
MÖD 2014:33
Anmälan för uppodling av annan mark än jordbruksmark ----- En kommunal nämnd har i egenskap av tillsynsmyndighet i samband med en anmälan om uppodling av annan mark än jordbruksmark beslutat att förbjuda viss avverkning. Mark- och miljödomstolen konstaterade att nämnden förbjudit verksamheten med stöd av bl.a. föreskrifter som Jordbruksverket utfärdat. Eftersom föreskrifterna omfattades av länsstyrelsens tillsynsansvar ansåg domstolen att nämnden inte varit behörig att besluta om de aktuella förbuden. Mark- och miljööverdomstolen har dock framhållit att bedömningen av prövningsramen bör göras mot bakgrund av miljöbalkens syfte att skapa förutsättningar för en integrerad tillämpning av miljölagstiftningen. Domstolen har vidare funnit att nämnden vid sin prövning bl.a. har att tillämpa de allmänna hänsynsreglerna i 2 kap. miljöbalken och att förbuden hade kunnat meddelas med stöd av dessa regler. Nämnden var därför inte förhindrad att inom ramen för prövningen av anmälan meddela de aktuella förbuden och mark- och miljödomstolen borde inte ha undanröjt nämndens beslut.
9 kap. 6 § samt 26 kap. 3 § och 9 § miljöbalken (1998:808)
1 kap. 2 § och 10 § samt 2 kap. 4 § miljöprövningsförordningen (2013:251)
22 § och 27 § förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
2 kap. 31 § miljötillsynsförordningen (2011:13)
M 3679-13
Mark- och miljööverdomstolen
2013-10-21
MÖD 2013:34
Tillsynsavgift ----- Miljönämnden har rätt att ta ut en tillsynsavgift av Swedavia i egenskap av verksam-hetsutövare till den civila flygverksamheten vid Luleå Airport. Detta trots att tillståndet för verksamheten vid flygplatsen har getts till Försvarsmakten. Generalläkaren är tillsynsmyndig-het över den militära flygverksamheten vid flygplatsen.
26 kap. miljöbalken (1998:808)
Miljötillsynsförordningen (2011:13)