Alla rättsfall som refererar till Lag (1985:206) om viten.
T 193-91
Högsta domstolen
1994-03-16
NJA 1994 s. 130
NJA 1994:28
I ett avtal som ingåtts mellan en bostadsrättshavare och annan än bostadsrättsföreningen har intagits en klausul innebärande hembudsskyldighet. Fråga om klausulen är giltig och, då detta befunnits vara fallet, om den kan anses oskälig enligt 36 § avtalslagen.
NJA 1992 s. 66
6 kap. 4 § bostadsrättslagen (1991:614)
6 kap. 5 § bostadsrättslagen (1991:614)
36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
2 § lagen (1985:206) om viten
11 a § bostadsrättslagen (1971:479)
12 a § bostadsrättslagen (1971:479)
2 kap. 2 § bostadsrättslagen (1991:614)
Ö 2397-91
Högsta domstolen
1992-10-28
NJA 1992 s. 613
NJA 1992:97
En tilltalad förelades vid vite att inställa sig till huvudförhandling men uteblev. Till förhandlingen var även kallat ett vittne. Det förelåg dock inte fullt bevis om att vittnet hade delgivits kallelsen. Förhandlingen ställdes in. Det har inte ansetts föreligga sådana omständigheter att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
NJA 1991 s. 643
9 § lagen (1985:206) om viten
45 kap. 15 § rättegångsbalken (1942:740)
B 238-91
Högsta domstolen
1992-03-27
NJA 1992 s. 194
NJA 1992:31
Fråga om ändamålet med vite förelagt av kronofogdemyndighet har förfallit.
9 § lagen (1985:206) om viten
2 kap. 15 § utsökningsbalken (1981:774)
16 kap. 12 § utsökningsbalken (1981:774)
Ö 594-91
Högsta domstolen
1991-11-22
NJA 1991 s. 643
NJA 1991:109
En tilltalad förelades vid vite att inställa sig till huvudförhandling men uteblev och förhandlingen ställdes in. Det förhållandet att hinder mot huvudförhandlingen förelåg inte endast till följd av den tilltalades utevaro utan också därför att ett av åklagaren åberopat vittne underlåtit att inställa sig har inte ansetts medföra att ändamålet med vitet förlorat sin betydelse.
9 § lagen (1985:206) om viten
Ö 1858-90
Högsta domstolen
1991-03-15
NJA 1991 s. 200
NJA 1991:30
Med åberopande av en konkurrensklausul i en träffad överenskommelse yrkade A fastställelse av att B inte hade rätt att arbeta med vissa i klausulen angivna varor. Denna fastställelsetalan har ansetts till sitt innehåll ligga så nära en förbudstalan att förordnande om säkerhetsåtgärd enligt 15 kap 3 § RB på begäran av A kunnat meddelas. Även fråga om storleken av förelagt vite.
NJA 1988 s. 13
NJA 1965 s. 356
15 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
3 § lagen (1985:206) om viten