Alla rättsfall som refererar till Lag (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt.
B 46-08
Arbetsdomstolen
2009-05-27
AD 2009 nr 40
Fråga om arbetsgivaren har avskedat arbetstagaren eller om hon frånträtt anställningen och om det förelegat skäl för avskedande. Även fråga om arbetsgivaren varit skadeståndsskyldig på grund av brott mot formföreskrifterna i 19 § andra stycket anställningsskyddslagen och om arbetsgivaren gjort sig skyldig till olaglig kvittning då arbetsgivaren inte betalt den semesterersättning som arbetstagaren ostridigt haft rätt till. Därutöver fråga om arbetstagaren, genom att ha bedrivit med arbetsgivaren konkurrerande verksamhet efter att anställningen upphört, har brutit mot en i anställningsavtalet intagen konkurrensklausul och därmed varit skyldig att till arbetsgivaren utge ekonomisk ersättning i enlighet med klausulen.
AD 1983 nr 182
AD 1997 nr 84
AD 2009 nr 34
AD 1993 nr 18
AD 2003 nr 21
AD 1996 nr 15
AD 2009 nr 20
7 § och 19 § andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd
Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
40/09
Ö 120-09
Högsta domstolen
2009-05-05
NJA 2009 s. 230
NJA 2009:24
Vid tillämpning av 14 kap. 7 a § rättegångsbalken har ett mål vid en tingsrätt om arbetsgivares på kollektivavtal grundade krav mot arbetstagare på återbetalning av utbildningskostnader ansetts inte böra förenas med ett mål vid en annan tingsrätt mellan samma parter om arbetstagarens fordran på lön.
NJA 1982 s. 502
AD 1978 nr 158
AD 1979 nr 33
AD 1995 nr 54
14 kap. 7 a § samt 10 kap. 17 § och 18 § rättegångsbalken (1942:740)
2 § lagen (1991:852) om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister och fordringar som skall prövas av Statens va-nämnd
2 kap. 1 §, 2 § och 5 § samt 4 kap. 5 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
9 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
B 38-08
Arbetsdomstolen
2009-03-11
AD 2009 nr 20
En verkställande direktör har i samband med att han lämnade sin anställning träffat ett skriftligt avtal vari bl.a. anges att han är arbetsbefriad och har rätt till uppsägningslön under fyra månader. Fråga dels om parterna dessutom träffat ett muntligt avtal som inneburit att uppsägningslönen villkorats av att den verkställande direktören skulle stå till arbetsgivarens förfogande på visst sätt under uppsägningstiden, dels med vilket belopp uppsägningslönen skulle utgå. Även fråga om arbetsgivaren gjort sig skyldig till brott mot kvittningslagen då uppsägningslönen inte betalats ut.
1 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
20/09
A 245-05
Arbetsdomstolen
2006-12-20
AD 2006 nr 126
En polismyndighet utannonserade tre lediga anställningar som polisinspektör med funktion som yttre befäl. En kvinnlig polis sökte en sådan anställning. Polismyndigheten beslöt att anställa tre män. Med anledning av anställningsförfarandet och senare händelser har uppkommit tvist beträffande i huvudsak följande frågor: - 1. Har polismyndigheten gjort sig skyldig till könsdiskriminering genom sitt sätt att dels inhämta referenser, dels sammanställa de inhämtade referenserna? - 2. Innebar polismyndighetens beslut om anställning av en av männen att den kvinnliga sökanden blev diskriminerad på grund av kön? - 3. Har polismyndigheten genom en senare vidtagen lönesänkning och ett retroaktivt löneavdrag utsatt kvinnan för repressalier i strid mot jämställdhetslagen? - 4. Har polismyndigheten brutit mot kollektivavtal genom lönesänkningen och löneavdraget? - 5. Har polismyndigheten genom det retroaktiva löneavdraget gjort sig skyldig till otillåten kvittning i lön?
AD 1996 nr 59
AD 2003 nr 32
AD 2003 nr 115
AD 2004 nr 56
AD 2005 nr 69
AD 2005 nr 77
15 §, 17 § och 22 § jämställdhetslagen (1991:433) i dess år 2004 gällande lydelse
3 § lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
4 kap. 7 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
13 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
126/06
B 181-97
Arbetsdomstolen
1999-06-02
AD 1999 nr 72
Ett aktiebolags verkställande direktör A sades upp med en längre arbetsfri uppsägningstid. Under uppsägningstiden skulle utbetalas gällande månadslön m.m. Senare gjorde bolaget kvittning i lönen under åberopande av en motfordran avseende skadestånd. I tvist mellan parterna rörande kvittningen och bolagets rätt till skadestånd uppkommer i huvudsak följande frågor. - a) Kan bolagets skadeståndstalan tas upp till saklig prövning eller föreligger rättegångshinder med hänsyn till reglerna i 15 kap. aktiebolagslagen? - b) Har ansvarsfrihet beviljats A för samtliga verksamhetsår som avses med bolagets skadeståndstalan? - c) Har A ådragit sig skadeståndsskyldighet genom att på bolagets vägnar teckna avtal med ett försäkringsbolag om pensionsförsäkring för A själv? Vilken betydelse har det att A var jävig? - d) Med vilket belopp skall bolaget utge allmänt skadestånd för brott mot lagen om arbetsgivares kvittningsrätt?
Lagen (1970:215) om arbetsgivares kvittningsrätt
8 kap. 28 § och 15 kap. aktiebolagslagen (1975:1385)
72/99