Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMÖÄ 11314-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-12-17
PMÖD 2018:34
Patent- och marknadsöverdomstolen har prövat om den internationella varumärkesregistreringen av ordmärket GENESIS ska gälla i Sverige för vissa typer av leksaker. Frågan i Patent- och marknadsöverdomstolen gällde om två motanförda EU-varumärken, som också avser leksaker, var förväxlingsbara med märket i fråga. När det gällde det ena EU-varumärket, ett figurmärke innehållande orden NEON GENESIS EVANGELION, bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att det inte förelåg förväxlingsrisk eftersom den figurativa utformningen var sådan att ordet EVANGELION blev den klart mest särskiljande och framträdande beståndsdelen och därmed var avgörande för helhetsintrycket. Beträffande det motanförda ordmärket GENESIS LASER TAG ansåg domstolen däremot att det förelåg märkeslikhet, eftersom det inledande ordet GENESIS var den mest särskiljande och framträdande beståndsdelen och därmed avgörande för helhetsintrycket. Med hänsyn till varuslagsidentiteten bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att det fanns en risk för förväxling och därmed ett hinder mot att den internationella registreringen av varumärket GENESIS blev gällande i Sverige. Det innebar att Patent- och marknadsöverdomstolen ändrade Patent- och marknadsdomstolens beslut. Patent- och marknadsöverdomstolens beslut får inte överklagas.
2 kap. 4 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 6 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 7 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 8 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 9 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 10 § varumärkeslagen (2010:1877)
2 kap. 11 § varumärkeslagen (2010:1877)
5 kap. 8 § varumärkeslagen (2010:1877)
5 kap. 9 § varumärkeslagen (2010:1877)
Artikel 4.1. b Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar
PMÖÄ 5438-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-04-26
PMÖD 2018:16
I ärende om varumärkesregistrering var frågan om det sökta figurvarumärket MAXIMUS VODKA MAXIMUS VITAE EST MAXIMUS VITAE EST EXPORT VODKA SUPER PURE var förväxlingsbart med figurvarumärket MAXIMUS. Det sökta varumärket avsåg alkoholhaltiga drycker, inkluderande destillerade spritdrycker i klass 33. Det motanförda varumärket är registrerat för icke alkoholhaltiga drycker förutom fruktdrycker och fruktjuicer i klass 32. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet MAXIMUS var den mest framträdande och särskiljande beståndsdelen i båda varumärkena. Helhetsintrycket av det sökta varumärket förtogs inte av dess ytterligare beståndsdelar. Vid en helhetsbedömning fann Patent- och marknadsöverdomstolen, med beaktande av den höga märkeslikheten och viss likhet mellan varuslagen, att det förelåg en förväxlingsrisk. Därmed förelåg hinder mot att registrera det sökta varumärket. Patent- och marknadsöverdomstolen upphävde därför Patent- och marknadsdomstolens beslut och fastställde Patent- och registreringsverkets beslut att avslå ansökan om registrering.
EU-domstolens dom den 22 juni 1999, Lloyd Schuhfabrik Meyer, C-342/97, EU:C:1999:323
EU-domstolens dom den 29 september 1998, Canon, C- 39/97, EU:C:1998:442
EU-domstolens dom den 11 november 1997, Sabel, C-251/95, EU:C:1997:528
Artikel 4.1.b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (2008-års varumärkesdirektiv)
2 kap. 8 § varumärkeslagen (2010:1877)
PMÖÄ 8938-16
Patent- och marknadsöverdomstolen
2017-07-03
PMÖD 2017:13
I ett ärende om varumärkesregistrering var fråga om registrering av ordvarumärket SOUNDFELT skulle medges för varuslagen "väv gjord av polyester för användning som isoleringsmaterial", "polyesterfleece för värmeisolering", "polyester" och "ark av polyester [ej för inslagning eller förpackning] i klass 17, trots att varuslagen inbegriper varor som omfattar akustiska isoleringsmaterial. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att tillämpliga bestämmelser i varumärkeslagen skulle tolkas direktivkonformt med EU:s varumärkesdirektiv. Patent- och marknadsöverdomstolen konstaterade att ordet SOUNDFELT är en sammansättning av de engelska orden SOUND och FELT och bedömde att ordkombinationen SOUNDFELT, i likhet med EU-domstolens bedömning av ordkombinationen Baby-dry, ter sig som en nyskapelse och att det sammanslagna ordet SOUNDFELT ger ett helhetsintryck som på ett avgörande sätt distanserar sig från betydelsen av delarna var för sig. Det sökta varumärket är därför inte beskrivande i förhållande till nämnda varuslag i klass 17 och det saknades skäl, enligt Patent- och marknadsöverdomstolen, att vägra registrering för dessa varuslag.
EU-domstolens dom den 12 februari 2004, i mål C-265/00, Biomild, och C-363/99, Postkantoor
EU-domstolens dom den 16 december 2004, C-329/02 P, SAT.1
EU-domstolens dom den 23 oktober 2003, C-191/01 P, Doublemint
EU-domstolens dom den 20 september 2001, i mål C-383/99 P, Baby-Dry
EU-domstolens dom den 4 maj 1999, C-108/97 och C-109/97, Windsurfing Chiemsee
Artikel 3.1.b och c i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/95/EG av den 22 oktober 2008 om tillnärmningen av medlemsstaternas varumärkeslagar (2008-års varumärkesdirektiv)
2 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
1 kap. 5 § varumärkeslagen (2010:1877)
M 3189-03
Miljööverdomstolen
2004-09-02
MÖD 2004:50
Registrering av produkter som kosmetiska och hygieniska produkter ----- En näringsidkare hade hos Läkemedelsverket nekats registrering av två produkter, Näckens Myggolja och Näckens Hästskydd, som kosmetiska och hygieniska produkter. Efter att ha överklagat beslutet till miljödomstolen och där fått avslag överklagade näringsidkaren till Miljööverdomstolen (MÖD). MÖD konstaterade inledningsvis att miljödomstolen enligt 20 kap. 2 § andra stycket miljöbalken varit behörig att pröva överklagandet, enär förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter meddelats med stöd i 14 kap. 24 § miljöbalken. I sak konstaterade MÖD att det redan av definitionen av kosmetiska och hygieniska produkter i 1 § nämnda förordning framgick att det användningsområde som en tillverkare eller importör av en produkt tänkt sig att denna skall ha är av avgörande betydelse vid fastställandet av hur den skall klassificeras. MÖD delade därför miljödomstolens bedömning att de aktuella produkterna inte kunde klassificeras som kosmetiska och hygieniska produkter.
14 kap. 24 § och 20 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)
1 § och 7 § förordningen (1993:1283) om kosmetiska och hygieniska produkter
Förordningen (2000:338) om biocidprodukter
T 4682-97
Högsta domstolen
1999-02-02
NJA 1999 s. 3
NJA 1999:1
Ordet "vakuumplast" har ansetts utgöra en sådan beskrivande beteckning som, när det ingår i en registrerad firma, åtnjuter ett tämligen svagt skydd mot användning i en annan näringsidkares firma.
NJA 1959 s. 497
NJA 1976 s. 130
2 § firmalagen (1974:156)
9 § firmalagen (1974:156)