Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 1212-95
Högsta domstolen
1997-12-19
NJA 1997 s. 825
NJA 1997:140
HovR har i ett dispositivt tvistemål grundat sin dom i vart fall till en del på andra omständigheter än sådana som part åberopat till grund för sin talan. Enligt HD borde HovR:n, för det fall att den ansåg att dessa omständigheter skulle beaktas ex officio, ha uppmärksammat parterna på frågan och berett dem tillfälle att framföra sina synpunkter.
NJA 1987 s. 450
NJA 1989 s. 614
NJA 1993 s. 13
NJA 1980 s. 352
17 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
47 kap. 4 § rättegångsbalken (1942:740)
50 kap. 17 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1745-96
Göta hovrätt
1997-10-17
RH 1997:94
Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna utvisade att annan tingsrätt var behörig på grund av en tvingande forumregel. Skriftväxling påbörjades. Tingsrätten avvisade därefter käromålet med hänvisning till att det på grund av att skriftväxling påbörjats inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till behörig tingsrätt. Hovrätten har vid sin prövning ansett att sådant överlämnande hade kunnat ske så snart som misstaget upptäcktes. Mot den bakgrunden har hovrätten - med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 20 § rättegångsbalken och efter yrkande av klaganden - hänvisat målet till behörig lägre rätt.
Prop. 1989/90:85 s. 141-142.
RH 1995:73
RH 1993:14
61 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning
10 kap. 20 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1254-97
Hovrätten för Västra Sverige
1997-09-12
RH 1998:6
Processbehörighet i utsökningsförfarandet när part visats vara psykiskt sjuk.
2 kap. 6 § första stycket utsökningsbalken (1981:774)
11 kap. 1 § andra stycket rättegångsbalken (1942:740)
11 kap. 4 § och 7 § föräldrabalken (1949:381)
Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
B 63-96
Arbetsdomstolen
1997-05-28
AD 1997 nr 69
Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar
Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433)
17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)
69/97
T 933-93
Högsta domstolen
1997-03-06
NJA 1997 s. 121
NJA 1997:25
Förutsättningar har inte ansetts föreligga för HovR att avgöra tvistemål utan huvudförhandling.
NJA 1988 s. 106
NJA 1989 s. 754
NJA 1991 s. 188
NJA 1992 s. 363
NJA 1992 s. 513
NJA 1993 s. 109
NJA 1993 s. 111
NJA 1994 s. 290
Artikel 6 i europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
50 kap. 21 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)
50 kap. 25 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)
59 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)