Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 177-05
Högsta domstolen
2009-09-30
NJA 2009 s. 570
NJA 2009:56
En sådan partiell nyttjanderätt till fast egendom som behandlas i 7 kap. 3 § första stycket JB får som huvudregel överlåtas utan fastighetsägarens samtycke.
NJA 1922 s. 102
NJA 1979 s. 451
7 kap. 3 § första stycket jordabalken (1970:994)
M 1966-08
Miljööverdomstolen
2009-06-17
MÖD 2009:18
Tillstånd till grustäktsverksamhet ----- Förekomst av två sorters bin, som båda klassats som sårbara, har inte ansetts medföra att en grustäktsverksamhet inte kan tillåtas även om det finns risk att enskilda individer påverkas negativt. Miljööverdomstolen förenade tillståndet med ett nytt villkor om kartläggning av de två bisorterna, om att täktverksamheten inte fick påbörjas innan en sådan inventering utförts samt att resultatet av denna skulle ligga till grund för en översyn och eventuell revidering och anpassning av täkt- och efterbehandlingsplanerna.
9 kap. 6 a § miljöbalken (1998:808)
Kilbi Pärlbi Rödlistad art Hotad art Grustäkt Insekter Efterbehandling
M 3462-06
Miljööverdomstolen
2006-12-01
MÖD 2006:60
Föreläggande om undersökning av massor ----- Miljööverdomstolen (MÖD) fann att den som lagt upp inerta massor för återställning av en täkt bedrev egen verksamhet skild från den som hade tillstånd för täktverksamheten. Med stöd av 26 kap. 9 § miljöbalken hade verksamhetsutövaren förelagts att inkomma med förslag till undersökning av massorna. Då föreläggandet förutsatte experthjälp och kunde antas medföra relativt stora kostnader fann MÖD att föreläggandet var mer ingripande än vad som behövdes i det enskilda fallet. Föreläggandet upphävdes och målet återförvisade till miljödomstolen.
MÖD 2005:37 (M 3195-04)
15 kap. och 26 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd och SNI-kod 90.007-1 i bilagan till förordningen
Förordningen (1998:900) om tillsyn enligt miljöbalken
M 3798-03
Miljööverdomstolen
2004-10-25
MÖD 2004:78
Miljösanktionsavgift ----- Ett bolag påfördes miljösanktionsavgift för att ha bedrivit täktverksamhet utan tillstånd. Bolaget invände att arbetena skett inom ramen för verksamhet som tillståndsgivits enligt ellagen, varför tillstånd enligt miljöbalken därutöver inte krävdes, alternativt att det var fråga om husbehovstäkt eftersom uttaget material använts till att bygga vägar m.m. till nytta för berörda fastighetsägare. Miljööverdomstolen fann dock att förutsättningar att ta ut avgift förelåg och att varje ingrepp i naturen som gjorts var att bedöma som en separat verksamhet. I målet var även fråga om beviskrav.
12 kap. 1 § och 30 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
2 kap. 1 § ellagen (1997:857)
Ledningskoncession Ledningsgata Ledningsstolpe Legalitetsprincipen Tillståndsplikt Grustäkt Täkt
M 4902-00
Miljööverdomstolen
2002-05-15
MÖD 2002:38
Ersättning enligt 19 kap. 7 § vattenlagen ----- Skyddsföreskrifter för grundvattentäkt som medförde inskränkningar i fastighetsägares möjlighet att bryta grus till husbehov har inte ansetts utgöra ersättningsgill skada, då föreskrifterna inte gick längre än vad som följde av den allmänna aktsamhetsregeln i 19 kap. 1 § vattenlagen och Naturvårdsverkets allmänna råd (AR 90:15). Även fråga om rättegångskostnader enligt 20 kap. 3 § vattenlagen.
19 kap. 1 §, 2 §, 3 §, 7 § och 9 § samt 20 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
Naturvårdsverkets allmänna råd (AR 90:15) Grundvattentäkter