Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 563-90
Högsta domstolen
1991-02-27
NJA 1991 s. 143
NJA 1991:20
I en bouppteckning antecknades debiterade kvarskatter som den avlidne åvilande skulder. Det visade sig senare att skulderna hade bortfallit genom ändring i taxeringarna. Skyldighet enligt 20 kap 10 § ÄB att förrätta tilläggsbouppteckning har ansetts föreligga.
20 kap. 10 § ärvdabalken (1958:637)
Ö 1447-88
Högsta domstolen
1989-07-24
NJA 1989 s. 452
NJA 1989:74
A avled och efterlämnade som ensam dödsbodelägare och arvinge B. Sedan bouppteckningen efter A registrerats har utmätning för B:s skulder ansetts kunna ske av egendom som tillhört A.
18 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)
T 250-81
Högsta domstolen
1984-04-11
NJA 1984 s. 263
NJA 1984:45
Vid bouppteckning efter fader till barn utom äktenskap - fött före 1969 - har endast efterarvinge känt till barnets existens. Fråga vid tillämpning av punkt 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1969:621) om ändring i ärvdabalken, om detta förhållande kunde likställas med vetskap hos dödsbodelägare och däri genom medföra att barnet hade arvsrätt efter fadern.
18 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)
Ö 704-82
Högsta domstolen
1984-03-12
NJA 1984 s. 176
NJA 1984:27
Arvsskattemål. I bouppteckning angavs felaktigt att viss egendom var den efterlevande makens enskilda. Den felaktiga uppgiften rättades sedermera genom en tilläggsbouppteckning. Den omständigheten att det med hänsyn till innehållet i ett vid den ursprungliga bouppteckningen fogat äktenskapsförord hade varit möjligt att uppmärksamma felaktigheten redan vid inregistreringen av denna bouppteckning har inte ansetts utgöra skäl att underlåta efterbeskattning på grundval av tilläggsbouppteckningen. 32 § d) lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
32 § d lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
20 kap. 10 § ärvdabalken (1958:637)
Ö 525-83
Högsta domstolen
1983-05-20
NJA 1983 s. 378
NJA 1983:57
Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1 st 4 RB skall föras särskilt. Då beslutet ej såsom enligt 17 kap 13 § 2 st RB bort ske innehållit uppgift härom har giltig ursäkt för underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan ansetts föreligga, varför ansökan om återställande av försutten tid bifallits.
20 kap. 9 § ärvdabalken (1958:637)
49 kap. 4 § 1 st. 4 rättegångsbalken (1942:740)
17 kap. 13 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Vite Bouppteckning Beslut under rättegång Fullföljd Återställande av försutten tid Underlåtenhet