Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 3417-13
Högsta domstolen
2014-09-05
NJA 2014 s. 643
NJA 2014:54
När den ena parten begär bodelning efter ett samboförhållande behöver den andra parten inte göra det. Om den ena parten återkallar begäran, får det verkan för den andra parten först när denne förklarar sig avstå från bodelning eller avståendet framgår på något annat sätt.
8 § sambolagen (2003:376)
Ö 1956-12
Högsta domstolen
2013-06-18
NJA 2013 s. 602
NJA 2013:56
Ansökan om vitesföreläggande i samband med bodelning mellan sambor. Fråga om omfattningen av sambos skyldighet att lämna uppgifter om tillgångar och skulder. Även fråga om omfattningen av domstolens prövning av bodelningsförrättarens ansökan.
NJA 2012 s. 289
9 kap. 7 §, 17 kap. 1 § och 5 § äktenskapsbalken (1987:230)
8 §, 20 § och 26 § sambolagen (2003:376)
26 § lagen (1999:116) om skiljeförfarande
Ö 3334-11
Högsta domstolen
2013-03-08
NJA 2013 s. 100
NJA 2013:15
Vid ansökan om bodelningsförrättare i samband med äktenskapsskillnad invänds att bodelning redan har skett. Bodelningsförrättare ska förordnas om det inte framgår av ordalydelsen och utformningen av bodelningsavtalet att detta omfattar all den egendom i boet som kan vara föremål för fördelning.
NJA 1994 s. 265
NJA 1997 s. 166
NJA 2008 s. 1053
9 kap. 1 § och 5 § samt 17 kap. 1 §, 6 § och 8 § äktenskapsbalken (1987:230)
ÖÄ 5214-12
Svea hovrätt
2012-09-27
RH 2013:10
Sedan ett samboförhållande upphört begärde en av samborna att bodelning skulle förrättas mellan dem enligt 8 § sambolagen (2003:376). Efter att fristen för att begära bodelning löpt ut frånföll sambon sin begäran. Fråga har uppkommit om det är möjligt för en sambo att återkalla en begäran om bodelning och, i så fall, hur en återkallelse efter fristens utgång påverkar den andra sambons rätt att fullfölja bodelningen.
Prop. 2002/03:80 s. 35 f.
NJA 2008 s. 49
8 § sambolagen (2003:376)
T 8750-08
Svea hovrätt
2009-12-29
RH 2010:31
Fråga om tillämplig lag vid bodelning mellan kvinna, född i Burma men vid äktenskapsskillnaden medborgare i Sverige, och svensk man då makarna under äktenskapet vistats och varit bosatta i flera olika stater. Hovrätten har funnit att makarna inte vid något tillfälle under äktenskapet haft hemvist i samma land. Under sådana omständigheter har frågan om tillämplig lag avgjorts med hänsyn till vilken stat makarna fick anses ha starkast anknytning. Vid en sammantagen bedömning har hovrätten funnit att svensk rätt ska anses tillämplig och därvid särskilt beaktat makarnas medborgarskap och folkbokföring.
Prop. 1989/90:87 s. 21, 43 - 45, 59
NJA 1977 s. 706
4 § och 19 § lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden
Svensk internationell privat- och processrätt, 7 uppl., 2008, s. 156