Rättsfall baserat på valda nyckelord.
ÖM 6673-23
Mark- och miljööverdomstolen
2024-04-10
MÖD 2024:13
Avvisat överklagande ----- Efter anmälan om samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken beslutade länsstyrelsen att förelägga verksamhetsutövaren att vidta vissa försiktighetsåtgärder till skydd för naturmiljön vid anläggande av en solcellsanläggning. Mark- och miljödomstolen avvisade överklaganden från ett antal närboende, som inte ville att solcellsanläggningen skulle uppföras. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att det vid bedömningen av klagorätt är av avgörande betydelse vilka intressen som tillämpliga bestämmelser är avsedda att skydda. Mot bakgrund av det har Mark- och miljööverdomstolen bedömt att länsstyrelsens prövning uteslutande har tagit sikte på skyddet för naturmiljön och att eventuella olägenheter till följd av solcellsanläggningen kan göras gällande inom ramen för sedvanlig tillsynsverksamhet. Mark- och miljööverdomstolen har därför i likhet med mark- och miljödomstolen funnit att de enskilda inte har haft rätt att överklaga beslutet.
Mark- och miljööverdomstolens dom 2017-12-11 i mål nr M 6622-17
Mark- och miljööverdomstolens dom 2017-12-11 i mål nr M 6621-17
Mark- och miljööverdomstolens beslut 2018-02-14 i mål nr M 6174-16
MÖD 2015:8
MÖD 2013:32
MÖD 2007:6
MÖD 2004:55
MÖD 2001:29
NJA 2012 s. 921
NJA 2004 s. 590 I och II
12 kap. 6 § och 16 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)
Århuskonventionen Enskilda intressen Allmänna intressen Skyddsvärt intresse Enskildas klagorätt
P 7973-17
Mark- och miljööverdomstolen
2020-02-12
MÖD 2020:3
Detaljplan ----- Detaljplan för Malmö hamn. Under målets handläggning i Mark- och miljööverdomstolen pekade Energimyndigheten ut en verksamhet som berördes av planen som riksintresse för energiproduktion och energidistribution. Det område som var aktuellt för planen var sedan tidigare utpekat som riksintresse för kommunikation. Länsstyrelsen hade därför inte haft förutsättningar att bedöma om samtliga aktuella riksintressen som berördes av planen var tillgodosedda. Frågan om en avvägning mellan två riksintressen kan - beroende på länsstyrelsens bedömning - komma att prövas av regeringen enligt bestämmelserna i 13 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900). Det i Mark- och miljööverdomstolen tillkomna riksintresset hade en sådan tyngd att det inte kunde uteslutas att det vid en avvägning mellan de olika riksintressena i målet skulle kunna få betydelse för länsstyrelsens bedömning. Med beaktande av detta och vikten av länsstyrelsens funktion som regional planmyndighet bedömde Mark- och miljööverdomstolen att det fanns skäl att upphäva planen. Även fråga om detaljplanen utformats med skälig hänsyn till befintliga förhållanden.
Mark- och miljööverdomstolens dom 2015-12-21 i mål nr P 9935-14
MÖD 2014:12
MÖD 2013:47
2 kap. 1 §, 4 kap. 33 § och 36 §, 5 kap. 14 § och 22 §, 11 kap. 10 § och 11 § samt 13 kap. 5 § plan- och bygglagen (2010:900)
M 130-09
Miljööverdomstolen
2010-05-17
MÖD 2010:12
Förbud att bygga väg över havsstrandäng ----- Länsstyrelsen förbjöd en sommarstugeägare att vidta vägförbättrande åtgärder för att underlätta transporter över en havsstrandäng till hans fastighet. Miljödomstolen ansåg att det var tillräckligt att föreskriva försiktighetsmått och upphävde förbudet. Miljööverdomstolen fann att de anmälda åtgärderna riskerade att påverka havsstrandängen negativt och att denna påverkan inte kunde förhindras eller tillräckligt mildras av några försiktighetsmått. Det starka allmänna intresset av att bevara havsstrandängen ansågs överväga sommarstugeägarens intresse av åtgärderna. Miljööverdomstolen undanröjde därför miljödomstolens dom och fastställde länsstyrelsens beslut.
12 kap. 6 § miljöbalken (1998:808)
Rådets direktiv 92/43/EEG om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter
Samråd Förbud Havsstrandäng Enskilda intressen Allmänna intressen Vägförbättrande åtgärder
M 9886-08
Miljööverdomstolen
2009-10-27
MÖD 2009:23
Kommunal nämnds klagorätt ----- En kommunal nämnd beslutade att inte ingripa mot en enskild avloppsanläggning (ett s.k. 0-beslut). Efter att grannar överklagat upphävde länsstyrelsen nämndens beslut och förbjöd viss användning av avloppsanläggningen. Nämnden överklagade till miljödomstolen. I Miljööverdomstolen (MÖD) uppkom fråga om nämndens rätt att överklaga länsstyrelsens beslut. MÖD konstaterade att länsstyrelsens beslut inte hade gått emot de allmänna intressen som nämnden har att företräda och att nämnden därför inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut.
RÅ 1997 not. 269
RÅ 1999 not. 17
MÖD 2003:19 (M 7673-02)
MÖD 2008:33 (M 8430-07)
16 kap. 12 § miljöbalken (1998:808)
M 8430-07
Miljööverdomstolen
2008-10-13
MÖD 2008:33
Talerätt för att överklaga strandskyddsdispens ----- En kommunal nämnd beviljade en sökande strandskyddsdispens. En arrendator på samma fastighet överklagade beslutet varvid länsstyrelsen upphävde dispensen. Sökanden och den kommunala nämnden överklagade beslutet till miljödomstolen som avslog överklagandena. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att arrendatorn inte gjort gällande att den beviljade dispensen skulle medföra att han skulle hindras att nyttja de rättigheter som tillkom honom genom arrende eller fiskerätt och att han inte heller visat att han på något annat sätt var berörd av beslutet om strandskyddsdispens. MÖD fann därför att arrendatorn inte hade rätt att överklaga nämndens beslut till länsstyrelsen. Vidare fann MÖD att nämnden inte hade rätt att överklaga länsstyrelsens beslut till miljödomstolen eftersom det inte gick emot de allmänna intressen som kommunen har att företräda. MÖD upphävde underinstansernas avgöranden och fastställde nämndens beslut.
MÖD 2002:60 (M 6017-02)
16 kap. 12 § 1 st. miljöbalken (1998:808)