Alla rättsfall som refererar till Högskoleförordning (1993:100).
A 204-11
Arbetsdomstolen
2013-03-27
AD 2013 nr 25
Fråga om det har förelegat laga grund för avskedande, alternativt saklig grund för uppsägning, av en lektor vid en högskola som påstås ha misskött sina arbetsuppgifter genom att hantera examination av studenter på ett felaktigt sätt och genom att obehörigen sluta avtal för högskolans räkning.
1 kap. 9 § regeringsformen (1974:152)
18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
6 kap. 14 §, 15 §, 16 §, 17 § och 18 § högskoleförordningen (1993:100)
25/13
A 24-12
Arbetsdomstolen
2012-12-05
AD 2012 nr 81
Frågan huruvida en tvist om avskedande på statens område ska prövas enligt arbetstvistlagen måste avgöras genom det sätt som käranden utformar sin talan. Om käranden gör gällande att ett visst beslut eller agerande från arbetsgivarens sida innefattar ett beslut om avskedande ska talan i princip prövas enligt arbetstvistlagen. På samma sätt bör frågan bedömas om det för att kunna avgöra den frågan krävs ett ställningstagande i frågan om det över huvud taget förelegat något anställningsförhållande som arbetstagaren kan ha blivit skiljd från.
1 kap. 2 § tredje stycket arbetstvistlagen (1974:371)
4 kap. 28 § fjärde stycket och 30 § 5 samt 12 kap. 2 § 4 högskoleförordningen (1993:100) i dess lydelse före den 1 januari 2011
81/12
5845-07
Regeringsrätten
2010-01-28
RÅ 2010 ref. 6
Disciplinåtgärd har vidtagits mot en student vid högskola som vid skriftlig tentamen medfört ett hjälpmedel som studenten måste ha varit medveten om var otillåtet.
RÅ 1996 ref. 15
10 kap. 1 § första stycket 1 högskoleförordningen (1993:100)
T 3552-09
Svea hovrätt
2009-12-21
RH 2009:90
Vid antagningen till veterinärprogrammet höstterminerna åren 2006 och 2007 föreskrev Sveriges Lantbruksuniversitet att skiljekriteriet underrepresenterat kön skulle tillämpas för sökande med lika meritvärde genom s.k. viktad lottning. Under de båda aktuella åren var andelen manliga sökande kraftigt underrepresenterad. I urvalsgruppen folkhögskoleomdöme medförde den viktade lottningen att mannen gavs 85 % chans att vinna lottningen mot kvinnan. Resultatet blev att samtliga platser i denna urvalsgrupp för de båda åren gick till manliga sökande. Staten har inte till stöd för förfarandet befunnits kunna åberopa undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § andra stycket lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. Kvinnliga sökande i urvalsgruppen har därför tillerkänts skadestånd av staten på grund av otillåten diskriminering.
Prop. 2001/02:27 s. 21, 41, 70 ff., 90
Prop. 2007/08:95 s. 166 f.
SOU 2006:22 s. 631 ff.
NJA 2006 s. 683
7 kap. 13 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan
1 kap. 5 § och 4 kap. 3 § högskolelagen (1992:1434)
7 kap. 12 § högskoleförordningen (1993:100)
Artikel 141.4 i EG-fördraget
Artikel 2.8 i Rådets direktiv 2002/73/EG
T 400-06
Högsta domstolen
2006-12-21
NJA 2006 s. 683
NJA 2006:84
Ett universitet har vid antagningen av nybörjare på juris kandidatprogrammet höstterminen 2003 reserverat tio procent av platserna för sökande med "bägge föräldrar utrikes födda", i syfte att öka den etniska och sociala mångfalden inom programmet. Samtliga sökande som antogs enligt denna urvalsgrund hade sämre meriter än andra sökande som inte blev antagna, däribland A och B. Universitetet har inte till stöd för förfarandet ansetts kunna åberopa undantaget från diskrimineringsförbudet i 7 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan. A och B har därför tillerkänts skadestånd av staten på grund av otillåten diskriminering.
7 § och 13 § lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan
7 kap. 10 § och 16 c § högskoleförordningen (1993:100)
Diskriminering Etnisk diskriminering Etnisk tillhörighet Högskola Kvotering Likabehandling Positiv särbehandling Skadestånd Student Universitet