Alla rättsfall som refererar till Lag (1982:80) om anställningsskydd.
A 61-93
Arbetsdomstolen
1994-02-09
AD 1994 nr 17
När en arbetstagare återkommer till sin gamla arbetsplats efter det att han fullgjort sin värnpliktstjänstgöring möts han av beskedet att han inte längre har kvar någon anställning. Fråga om arbetstagaren därigenom avskedats. I målet är arbetstagaren innehaft en provanställning som vid tiden för militärtjänstgöringens påbörjande övergått till en tillsvidareanställning eller om arbetstagaren endast innehaft en tidsbegränsad anställning som gällde fram till dess militärtjänstgöringen påbörjades. Även fråga om bolaget fullgjort sin förhandlingsskyldighet.
5 § fjärde punkten och 18 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
17/94
A 95-93
Arbetsdomstolen
1994-02-02
AD 1994 nr 12
En arbetstagare har en medfödd ortopedisk sjukdom. Efter några års anställning drabbades arbetstagaren av vissa besvär och blev sjukskriven under längre perioder. I rehabiliteringssyfte genomgick arbetstagaren härefter viss längre gymnasieutbildning. Under utbildningstiden opererades han för att motverka besvären. Efter avslutad utbildning och sedan det visat sig att arbetstagaren inte kunde erhålla annat arbete begärde denne att få återgå i det tidigare arbetet. Arbetsgivaren vägrade detta och sade upp arbetstagaren på grund av sjukdomen. Arbetsdomstolen uttalar att faran för en arbetstagares hälsa endast i yttersta undantagsfall torde kunna accepteras som argument från arbetsivarens sida i en uppsägningstvist. Domstolen finner att uppsägningen inte är sakligt grundad.
7 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
12/94
A 377-92
Arbetsdomstolen
1994-02-02
AD 1994 nr 15
Fråga - i mål om brott mot turordningsreglerna i 22 § anställningsskyddslagen - huruvida arbetstagare som endast efter omplacering skulle kunna beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren hade tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet (fältsäljare av mejeriprodukter).
22 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
15/94
B 60-93
Arbetsdomstolen
1994-01-26
AD 1994 nr 5
Sedan en arbetstagare mot sin förutvarande arbetsgivare väckt talan om skadestånd på grund av påstått avskedande i strid med anställningsskyddslagen uppkommer fråga, huruvida arbetstagarens talan såsom för sent väckt är förlorad på grund av preskription enligt 42 § jämfört med 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen. - När preskriptionstiden för väckande av talan enligt 41 § andra stycket andra meningen anställningsskyddslagen löpte ut deltog arbetsgivaren i förlikningsförhandlingar utom rätta med arbetstagaren. Under förlikningsförhandlingarna berördes preskriptionsfrågan över huvud taget inte parterna emellan. Arbetsdomstolen finner att arbetsgivaren får anses ha konkludent medgett arbetstagaren en förlängning av preskriptionstiden enligt den nämnda bestämmelsen. - I frågan om vilken frist för väckande av talan som då i stället skulle anses gälla har arbetsdomstolen funnit att arbetstagaren endast bör medges en så lång ytterligare frist, räknat från tidpunkten då förlikningsförhandlingarna avslutats, att arbetstagaren får skäligt rådrum för att överväga frågan om att väcka talan och inge ansökan om stämning eller den handling som eljest fordras för att talan i tvisten skall anses väckt. - Vid bestämmandet av denna frist har ledning ansetts böra hämtas från bestämmelsen i 66 § första stycket medbestämmandelagen, enligt vilken bestämmelse medlem i en organisaiton, i fall då organisationen försuttit föreskriven tid för förhandling eller väckande av talan, får väcka talan inom en månad efter det att nyssnämnd tid löpt ut. - Eftersom arbetstagaren i det aktuella fallet väckt sin talan först närmare fyra månader efter det att förlikningsförhandlingarna mellan parterna avslutats, finner arbetsdomstolen att arbetstagaren får anses ha förlorat sin talan på grund av preskription.
41 § och 42 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
66 § lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet
Anställningsskydd, Preskription Förhandlingar Förlängning av preskriptionstid Preskription Förlikningsförhandlingar
5/94
A 94-93
Arbetsdomstolen
1994-01-26
AD 1994 nr 9
Fråga om ogiltigförklaring av en kommuns avskedanden av tre arbetstagare vid ett sjukhem, vilka av kommunen ansågs dels ha brustit i insikt om vad som har varit väsentligt i vårdarbetet och dels åsidosatt sina centrala åligganden.
18 § och 35 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
9/94