Ärvdabalk (1958:637)

Paragraferna

Rättsfall för Ärvdabalk (1958:637)

Alla rättsfall som refererar till Ärvdabalk (1958:637).

Valda nyckelord:

Målnummer

Ö 1521-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-11-23

Referatnummer

NJA 1983 s. 802
NJA 1983:145

Sammanfattning

Fråga om erforderligt underlag för rättens prövning av ansökan om tillåtelse enligt 19 kap 13 § ÄB för boutredningsman att överlåta dödsbos fastighet.

Lagrum

19 kap. 13 § ärvdabalken (1958:637)

Aktuella lagrum

Målnummer

Ö 1277-80

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-09-29

Referatnummer

NJA 1983 s. 635
NJA 1983:105

Sammanfattning

Enligt bodelning i anledning av äktenskapsskillnad mellan A och B skulle A erhålla visst belopp av B. A klandrade bodelningen med yrkande om högre belopp. Innan klandertalan avgjorts väckte A talan mot B med yrkande att utfå det belopp som skulle utgå enligt den klandrade bodelningen. I detta läge ansågs A:s fordran på B enligt bodelningen inte vara förfallen till betalning. A ålades att ersätta B:s rättshjälpskostnader, då A ansågs ha inlett rättegång utan att B givit anledning därtill. 18 kap 3 § RB.

Hänvisade publiceringar

NJA 1978 s. 132
NJA 1980 s. 320

Lagrum

19 kap. 15 § 2 st. ärvdabalken (1958:637)
18 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)

Målnummer

Ö 253-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-09-29

Referatnummer

NJA 1983 s. 628
NJA 1983:104

Sammanfattning

Arvsskattemål. Äkta makar förordade i inbördes testamente att den av makarna som överlevde den andre skulle med äganderätt erhålla all boets egendom samt att, vid den efterlevandes död, vissa legat skulle utgå och återstoden fördelas mellan ett flertal universella testamentstagare. Bland legaten upptogs att välgörenhetsföreningen X skulle erhålla en viss fastighet. Denna ingick i mannens giftorättsgods. Sedan mannen avlidit, förordnade hustrun i nytt testamente att föreningen i stället för fastigheten skulle erhålla ett penningbelopp. Vid arvsskattens bestämmande efter hustruns död uppkommer fråga huruvida, på grund av förordnandet i det inbördes testamentet, fastigheten i sin helhet eller endast hälften därav skall anses ha tillfallit X som legat efter mannen.

Lagrum

12 kap. 10 § ärvdabalken (1958:637)
12 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)

Målnummer

Ö 853-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-09-14

Referatnummer

NJA 1983 s. 587
NJA 1983:95

Sammanfattning

Arvsskattemål. Makar förordnade i inbördes testamente att den av dem som överlevde den andra skulle erhålla all den avlidnas kvarlåtenskap med fri dispositionsrätt under sin återstående livstid. Mannen förordnade härjämte att, därest i hans kvarlåtenskap skulle ingå aktier i visst bolag, hustrun skulle erhålla avkomsträtt till aktierna under sin livstid medan äganderätten skulle tillfalla hans arvingar. I dödsboet efter mannen utgjordes tillgångarna väsentligen av de nämnda aktierna och översteg värdet av dessa behållningen i boet. Makarnas barn framställde utan angivande av någon inskränkning anspråk på laglott och anspråken godkändes av modern. Under hänvisning till bröstarvinges rätt enligt 7 kap 5 § ÄB att utfå sin laglott i egendom, varöver han äger fritt förfoga, har - inom ramen för behållningen - den hustrun i testamentet tillagda avkomsträtten jämkats till att avse avkomsten av hälften av aktierna medan barnen påförts dels värdet av hälften av aktierna och dels värdet av hälften av dessa belastade med den nämnda avkomsträtten.

Lagrum

7 kap. 5 § ärvdabalken (1958:637)

Aktuella lagrum

Målnummer

Ö 525-83

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-05-20

Referatnummer

NJA 1983 s. 378
NJA 1983:57

Sammanfattning

Beslut om utdömande av vite som förelagts såsom led i fullgörandet av TR:s skyldighet enligt 20 kap 9 § ÄB att tillse att bouppteckning förrättas och inges för inregistrering är att behandla som ett beslut under rättegången mot vilket talan enligt 49 kap 4 § 1 st 4 RB skall föras särskilt. Då beslutet ej såsom enligt 17 kap 13 § 2 st RB bort ske innehållit uppgift härom har giltig ursäkt för underlåtenhet att i rätt tid fullfölja talan ansetts föreligga, varför ansökan om återställande av försutten tid bifallits.

Lagrum

20 kap. 9 § ärvdabalken (1958:637)
49 kap. 4 § 1 st. 4 rättegångsbalken (1942:740)
17 kap. 13 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)