Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 8886-23
Patent- och marknadsöverdomstolen
2025-05-27
PMÖD 2025:2
I mål om ifrågasatt konkurrensbegränsande offentlig säljverksamhet enligt 3 kap 27 § konkurrenslagen (2008:579) i Skinnskattebergs kommun ogillade Patent- och marknadsdomstolen en talan av en enskild näringsidkare om att kommunen hade tillämpat underprissättning vid uthyrning av bostäder till studenter i kommunen och tillämpat diskriminerande prissättning av avgifter för vatten och avlopp. Efter överklagande av näringsidkaren har Patent- och marknadsöverdomstolen fastställt Patent- och marknads-domstolens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolen bedömde att utgångspunkten för prissättningen är den kommunala självkostnadsprincipen och att den berörda näringsidkaren inte hade styrkt att kommunens hyror hade understigit denna kostnad. Det hade inte heller styrkts att det förekommit diskriminering avseende avgifterna för vatten och avlopp.
MD 2016:3
MD 2015:12
MD 2015:17
3 kap. 27 konkurrenslag (2008:579)
Offentlig säljverksamhet Underprissättning Diskriminering Effektiv konkurrens Relevanta marknaden Förbud Vitesförbud Bevisbörda
Konkurrensrättsliga mål
PMT 2216-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-11-22
PMÖD 2019:29
Under 2009 genomförde Göteborgs Stad en upphandling av fasta datakommunikationsförbindelser för kommunens verksamheter. Upphandlingen avsåg både förbindelser via koppar och förbindelser via fiber. Ett företag som deltog i upphandlingen väckte senare en skadeståndstalan i Patent- och marknadsdomstolen mot ett kommunalt bolag i Göteborg, som både varit anbudsgivare i upphandlingen och tillhandahållare av en grossisttjänst åt andra företag som önskade hyra fiberförbindelser. Företaget gjorde gällande att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på marknaden och att det genom att tillämpa vissa priser och avtalsvillkor hade missbrukat denna ställning. Patent- och marknadsdomstolen bedömde att det inte var visat att det kommunala bolaget hade en dominerande ställning på den relevanta marknaden och ogillade därför käromålet. Patent och marknadsöverdomstolen har gjort en annan bedömning när det gäller hur den relevanta marknaden bör avgränsas men delat Patent- och marknadsdomstolens bedömning att det inte är visat i målet att det kommunala bolaget hade ett sådant marknadsinflytande att det hade en dominerande ställning i den mening som avses i 2 kap. 7 § konkurrenslagen och artikel 102 i Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF). Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i att käromålet ska ogillas. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte tillåtit överklagande av domen.
EU-domstolens dom i mål C-6/72, Continental Can, EU:C:1973:22
EU-domstolens dom i mål C-26/75, General Motors, EU:C:1975:150
EU-domstolens dom i mål 27/76, United Brands, EU:C:1978:22
EU-domstolens dom i mål C-134/03, Viacom, EU:C:2005:94
EU-domstolens dom i mål C-52/09, TeliaSonera, EU:C:2011:83
EU-domstolens dom i mål C-209/10, Post Danmark I, EU:C:2012:172
EU-domstolens dom i mål C-549/10/P, Tomra, EU:C:2012:221
EU-domstolens dom i mål C-74/14, Eturas UAB m.fl., EU:C:2016:42
2 kap. 7 §, 3 kap. 5 § konkurrenslagen (2008:579)
Artikel 102 Fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF)
Bevisbörda Inträdeshinder Skadestånd Dominerande ställning Prisdiskriminering Relevanta marknaden
PMT 7779-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-05-09
PMÖD 2019:12
I de standardavtal som en online-resebyrå tillämpar för sina tjänster i förhållande till hotell finns vissa avtalsvillkor, klausuler om s.k. pris- och villkorsparitet, som föreskriver att hotellen inte får sätta lägre pris på hotellrum på sin egen hemsida än på online-resebyråns hemsida. I ett mål om åläggande enligt 3 kap. 2 § konkurrenslagen var frågan om dessa avtalsvillkor strider mot konkurrenslagens och EUF-fördragets förbud mot konkurrensbegränsande avta. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att det inte har visats att avtalsvillkoren har till syfte eller resultat att begränsa konkurrensen på de i målet relevanta marknaderna. Avtalsvillkoren utgör därmed inte en förbjuden konkurrensbegränsning enligt 2 kap. 1 § konkurrenslagen eller artikel 101.1 i EUF-fördraget. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför avslagit tala. Domen får inte överklaga. En ledamot var skiljaktig.
EU-domstolens dom den 28 maj 1998, John Deere, C-7/95 P, EU:C:1998:256
EU-domstolens dom den 19 februari 2002, Wouters, C-309/99, EU:C:2002:98
EU-domstolens dom den 20 november 2008, Beef Industry, C-209/07, EU:C:2008:643
EU-domstolens dom den 4 juni 2009, T-Mobile Netherlands, C-8/08, EU:C:2009:343
EU-domstolens dom den 6 oktober 2009, GlaxoSmithKlein, i de förenade målen C-501/06 P m.fl., EU:C:2009:610
EU-domstolens dom den 11 september 2014, MasterCard, C-382/12 P, EU:C:2014:2201
EU-domstolens dom den 11 september 2014, Cartes bancaires (CB), C-67/13 P, EU:C:2014:2204
EU-domstolens dom den 19 mars 2015, Dole Food Company, C-286/13 P, EU:C:2015:184
EU-domstolens dom den 26 november 2015, Maxima Latvija, C-345/14, EU:C:2015:784
Förstainstansrättens dom den 18 september 2001, Métropole télévision (M6), T-112/99, EU:T:2001:215
PMÖD 2017:2
2 kap. 1 § konkurrenslagen (2008:579)
Artikel 101.1 FEUF