Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 5829-14
Högsta domstolen
2016-04-26
NJA 2016 s. 303
NJA 2016:27
Att halten radon i en hyreslägenhet översteg ett av Socialstyrelsen angivet riktvärde har ansetts ägnat att medföra ett allvarligt och befogat obehag för de boende. Förhållandet har bedömts som ett men i nyttjanderätten. - Normalt har hyresgästen inte rätt till hyresnedsättning innan han eller hon påtalar bristen. - Även fråga om nedsättningens storlek.
Radonhuset
NJA 1917 s. 331
NJA 1928 s. 70
NJA 1986 s. 670 I och II
NJA 2012 s. 211 I
NJA 2013 s. 842
NJA 2015 s. 656
12 kap. 9 §, 10 §, 11 § och 16 § jordabalken (1970:994)
9 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
M 1118-12
Mark- och miljööverdomstolen
2012-05-15
MÖD 2012:20
Föreläggande att mäta radonhalt i bostad ----- En fastighetsägare kan vara adressat för ett föreläggande om att mäta radon i den egna bostaden. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att ägaren av en byggnad, oavsett om byggnaden nyttjas som bostad av ägaren och dennes familj, är att anse som verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på människors hälsa. Föreläggandet har ansetts motiverat då det funnits skäl att misstänka att radon kan finnas i marken samt i byggnadens konstruktion.
9 kap. 9 § samt 26 kap. 9 §, 21 § och 22 § miljöbalken (1998:808)
33 § 1 p. Förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
T 517-84
Högsta domstolen
1986-12-04
NJA 1986 s. 670
NJA 1986:122
Fråga om tillämpning av 4 kap 19 § JB på grund av förekomst av radon i hus (I och II).
4 kap. 19 § jordabalken (1970:994)