Rättsfall baserat på valda nyckelord.
B 224-87
Högsta domstolen
1987-06-02
NJA 1987 s. 414
NJA 1987:70
Tillämpning av omröstningsreglerna i 29 kap 2 § RB.
29 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
29 kap. 2 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1101-84
Högsta domstolen
1985-02-12
NJA 1985 s. 106
NJA 1985:17
Sedan en enskild person har anfört besvär över ett beslut om verkställighet av betalningssäkring, har kronofogdemyndigheten av gett yttrande i målet. Trots att innehållet i yttrandet inte har saknat betydelse, har HovR:n avgjort målet till den enskildes nackdel utan att han har fått del av yttrandet. På grund härav och med hänsyn till vad som i övrigt har förekommit i HD har HovR:ns beslut undanröjts och målet visats åter till HovR:n. Dessutom fråga om ersättning till biträde enligt rättshjälpslagen för tid innan ansökan om rättshjälp har ingetts. 19 § 1 st rättshjälpslagen.
19 § 1 st. rättshjälpslagen (1972:429)
B 125-83
Högsta domstolen
1983-12-14
NJA 1983 s. 789
NJA 1983:140
Sedan TR dömt tilltalad till fängelse för bl a rattfylleri och olovlig körning vid två tillfällen, har den tilltalade vädjat mot domen och i vadeinlagan hemställt om en icke frihetsberövande påföljd. Vid huvudförhandlingen i målet har HovR:n dels, med hänvisning till att den tilltalade "inte fört talan mot domen i ansvarsdelen", avvisat den tilltalades begäran om ny bevisning till styrkande av att han inte fört fordonet vid ett av tillfällena dels avvisat hans yrkande om frikännande såvitt avsåg detta tillfälle (jfr 51 kap 24 § 2 st RB). HovR:ns handläggning i angivna avseenden har funnits innebära sådant rättegångsfel som avses i 51 kap 26 § 2 st RB.
NJA 1979 s. 478
NJA 1980 s. 337
51 kap. 26 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 643-81
Högsta domstolen
1983-02-11
NJA 1983 s. 113
NJA 1983:5
Domvillobesvär. Tingsrätt har avgjort brottmål efter att i den tilltalades utevaro ha hållit huvudförhandling, till vilken den tilltalade ej delgivits kallelse. Tillräckliga skäl att antaga att den tilltalade avvikit har inte förelegat. Rättegångsfelet har bedömts som grovt och kunnat antagas ha inverkat på utgången av målet.
46 kap. 15 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 899-82
Högsta domstolen
1982-11-17
NJA 1982 s. 775
NJA 1982:113
Domvillobesvär. Sedan part sökt återvinning mot lagsökningsutslag och kallats till förhandling i återvinningsmålet, har parten till befattningshavare vid TR:ns kansli uppgivit att han inte kunde komma till förhandlingen. TR:n har, utan att fatta något beslut med anledning av vad parten uppgivit, hållit förhandlingen på utsatt tid och, då parten inte inställt sig, meddelat tredskodom mot denne. TR:ns underlåtenhet att fatta beslut i frågan, huruvida förhandlingen skulle inställas eller ej, har ansetts utgöra rättegångsfel. Med utgångspunkt i antagandet att parten skulle ha inställt sig, om han fått besked om att förhandlingen inte skulle komma att inställas, och särskilt med hänsyn till att något allmänt rättsmedel inte står till buds för part mot vilken tredskodom i mål om återvinning mot lagsökningsutslag givits, har felet ansetts vara sådant som avses i 59 kap 1 § 5 RB.
NJA 1978 C 198
59 kap. 1 § 5 rättegångsbalken (1942:740)