Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 167-82
Högsta domstolen
1984-05-25
NJA 1984 s. 381
NJA 1984:65
Bestämmelsen i 4 § 2 st räntelagen har tillämpats på fordran på avträdesersättning vid jordbruksarrende. Härvid har ränta på förfallet belopp ansetts börja utgå en månad efter det att borgenären framställt sitt krav på grundval av avträdessyn, dock inte för tid innan kravet och synehandlingen kom gäldenären till handa.
4 § 2 st. räntelagen (1975:635)
Ö 78-81
Högsta domstolen
1982-12-23
NJA 1982 s. 842
NJA 1982:128
Gåvoskattemål. En fader gav en fastighet till sin son. Som villkor för gåvan gällde att sonen skulle överlämna en revers till fadern. I reversen föreskrevs att den tills vidare skulle löpa utan ränta men att ränta skulle erläggas, om långivaren begärde det. Sådan begäran hade inte framställts vid tiden för skattskyldighetens inträde. Reversen har i gåvoskattehänseende inte ansetts löpa med ränta. Med hänsyn härtill har reversfordringens värde vid tiden för fordringens uppkomst befunnits skola uppskattas till lägre belopp än det nominella. Enligt villkoren i reversen förföll denna till betalning omedelbart, om fastigheten såldes eller eljest överläts och långivaren i samband därmed påfordrade betalning. Reversen förföll i övrigt till betalning tre månader efter uppsägning från någondera sidan varvid, om uppsägningen gjordes av långivaren, låntagaren ägde avbetala skulden under tio år med lika stora årliga belopp. Dessa villkor har ansetts innebära att förfallodagen var obestämd. Reversens värde har bestämts med tillämpning av 23 § D lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
NJA 1982 s. 182
23 § D lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Ö 810-79
Högsta domstolen
1982-04-01
NJA 1982 s. 182
NJA 1982:32
Gåvoskattemål. Fader skänkte år 1975 vartdera av sina två barn hälften av den villafastighet där familjen bor. I gåvobrevet föreskrevs att barnen skulle överta det personliga betalningsansvaret för i fastigheten intecknad gäld om och när fadern så påfordrade samt att varje barn skulle till fadern som vederlag för gåvan utfärda en revers, som ej skulle löpa med ränta och som skulle vara uppsägbar tidigast när utfärdarens andel i fastigheten såldes. Följande år, då barnen ännu ej hade övertagit gäldsansvaret, betalade fadern ränta och amortering på den intecknade gälden. Fråga vid bestämmande av fastighetsgåvornas värde i vilken mån reverserna kunde beaktas. Fråga tillika om skattepliktiga gåvor till barnen uppkommit genom faderns betalning av ränta och amortering.
NJA 1970 s. 263
NJA 1979 s. 610
NJA 1981 s. 384
NJA 1972 s. 506
NJA 1981 s. 1132
23 § C lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
23 § D lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Gåvoskatt Fastighet Revers Vederlag Ränta Betalningsansvar Amortering
T 99-79
Högsta domstolen
1981-11-05
NJA 1981 s. 1006
NJA 1981:128
Ränta har ansetts inte skola utgå på ersättning för rättegångskostnader i mål som handlagts enligt lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden (småmålslagen). 18 kap 8 § 3 st RB samt 4 och 8 §§ småmålslagen.
SvJT 1975 rf s. 77
4 § lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden
8 § lagen (1974:8) om rättegången i tvistemål om mindre värden
18 kap. 8 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)