Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 1524-17
Högsta domstolen
2018-03-13
NJA 2018 s. 114
NJA 2018:10
Bestämmelsen i 30 § lönegarantilagen (1992:497) har ansetts vara en sådan reglering av fastställelsetalan som avses i 13 kap. 2 § tredje stycket rättegångsbalken.
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
30 § lönegarantilagen (1992:497)
B 57-16
Arbetsdomstolen
2017-01-18
AD 2017 nr 3
Huvudsakligen fråga om arbetsgivaren haft saklig grund att säga upp en distansarbetande säljare. Enligt arbetsgivaren har arbetstagaren inte följt arbetsgivarens policy om sjukanmälan, brustit i sin rapporteringsskyldighet, brustit i sina arbetsprestationer och arbetsvägrat. Vidare fråga om rätt till lön enligt 34 § anställningsskyddslagen och om ett på visst sätt formulerat yrkande om ogiltigförklaring av uppsägningen varit en tillåten talan, om det funnits något fastställelseintresse.
AD 1988 nr 120
AD 2000 nr 90
AD 1992 nr 134
AD 1994 nr 82
AD 2011 nr 34
7 §, 8 §, 10 § och 34 § lagen (1982:80) om anställningsskydd
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
Fastställelsetalan Uppsägning Misskötsamhet Distansarbete Rapporteringsskyldighet Arbetsprestationer Arbetsvägran
3/17
A 69-15
Arbetsdomstolen
2016-12-14
AD 2016 nr 75
En arbetstagarorganisation genomförde en utbildning i form av en tvådagars lagbaskonferens. Vid konferensen deltog ett antal lagbasar, anställda hos två bolag, som var utsedda fackliga förtroendemän. Därutöver deltog ytterligare en anställd i ett av bolagen som var facklig förtroendeman, men som inte var lagbas. Arbetsgivarna hade förklarat att de avsåg att bevilja ledighet, men utan betalning. Efter att lagbaskonferensen hade genomförts lade arbetstagarorganisationen tolkningsföreträden enligt 9 § förtroendemannalagen om att namngivna arbetstagare hos vart och ett av bolagen hade rätt till betald ledighet för sitt deltagande i konferensen. Bland dem som fanns uppräknade i tolkningsföreträdena fanns fem arbetstagare som inte hade deltagit i konferensen och tre som enbart deltagit en av de två dagarna samt en person som inte längre var anställd i det angivna bolaget. - Tvist har uppstått mellan parterna om deltagande i lagbaskonferensen berättigade till betald ledighet enligt förtroendemannalagen och om de lagda tolkningsföreträdena var felaktiga samt i så fall om förbundet insett eller borde ha insett felaktigheterna. Den huvudsakliga tvistefrågan har avsett om lagbasarna, tillika fackliga förtroendemän, haft rätt till ledighet med bibehållna anställningsförmåner enligt 6 och 7 §§ förtroendemannalagen för att delta i lagbaskonferensen, dvs. om ledighet för att delta i konferensen har varit erforderlig och av skälig omfattning samt om konferensens innehåll avsett verksamhet på de fackliga förtroendemännens egna arbetsplatser. Även fråga om den fastställelsetalan som arbetsgivarorganisationen fört varit tillåten.
AD 1979 nr 44
AD 1980 nr 90
AD 1987 nr 4
AD 1988 nr 92
AD 2015 nr 43
1 §, 6 §, 7 §, 9 § och 10 § lagen (1974:358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen
4 kap. 6 § lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister
75/16
PMÖ 1785-16
Patent- och marknadsöverdomstolen
2016-10-31
PMÖD 2016:13
Patent- och marknadsöverdomstolen har tillåtit fastställelsetalan i ett mål rörande ersättningsskyldighet på grund av upphovsrättsintrång. Till skillnad från tingsrätten bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen att ovisshet rörande ett rättsförhållande var till förfång för käranden och att en fastställelsetalan med hänsyn till omständigheterna var lämplig. Tingsrättens beslut har undanröjts och målet återförvisats till Patent- och marknadsdomstolen.
NJA 1943 s. 162
NJA 2005 s. 517
NJA 2007 s. 108
NJA 2013 s. 209
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
9 upp. s. 130
T 5231-14
Högsta domstolen
2016-07-12
NJA 2016 s. 737
NJA 2016:62
Taleändring. Ändring i högre rätt från en fullgörelsetalan till en fastställelsetalan har inte tillåtits
NJA 1971 s. 317
NJA 1981 s. 1201
NJA 1984 s. 807
NJA 1985 s. 618
NJA 2003 s. 158
13 kap. 2 §, 3 § och 5 § rättegångsbalken (1942:740)