Alla rättsfall som refererar till Miljöbalk (1998:808).
M 5772-00
Miljööverdomstolen
2003-04-25
MÖD 2003:42
Tillstånd enligt vattenlagen till utförande av hamnanläggning ----- Ett båtvarv erhöll tillstånd enligt vattenlagen att på en fastighet anlägga en småbåtshamn. Arbetena innebar schaktning på ett större markområde samt viss muddring. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att den miljökonsekvensbeskrivning som var upprättad i målet inte uttryckligen tog sikte på en prövning enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken (MB), men att den ändå var tillräcklig för att det skulle vara möjligt att bedöma vattenföretagets inverkan på de skyddsvärda marina livsmiljöerna i Natura 2000-området. Med de villkor som föreskrivits av miljödomstolen kunde inte anläggandet av hamnen antas medföra någon betydande negativ inverkan på dessa. MÖD ansåg därför att verksamheten inte var tillståndspliktig enligt 7 kap. 28 a § MB och avslog överklagandena. Även fråga om rättegångskostnader.
3 kap. 1 §, 2 §, 3 § och 4 § vattenlagen (1983:291)
6 kap. 7 § och 7 kap. 28 a § miljöbalken (1998:808)
M 7556-01
Miljööverdomstolen
2003-04-25
MÖD 2003:41
Buller och andra störningar från en badplats ----- En fastighetsägare stördes av buller och ordningsstörningar från en närbelägen kommunal park där en badplats hade etablerats spontant. Fastighetsägaren ville att kommunen skulle ingripa mot störningarna, vilket avvisades av miljönämnden. Miljödomstolen ansåg att fastighetsägaren drabbades av störningar som inte behövde tålas samt att kommunen var ansvarig för förhållandena på platsen. Miljööverdomstolen fann att kommunen inte kunde anses som verksamhetsutövare enligt miljöbalken eftersom man inte hade främjat badandet eller iordningställt parken som badplats. Enbart det förhållande att badandet skedde på kommunens mark var inte tillräckligt för att kommunen skulle hållas ansvarig.
2 kap. 3 §, 9 kap. 1 § och 3 § miljöbalken (1998:808)
M 8798-00
Miljööverdomstolen
2003-04-24
MÖD 2003:40
Avgift för prövning och tillsyn enligt miljöbalken ----- Ett bolag som av länsstyrelsen blivit påförd en tillsynsavgift yrkade att den skulle sättas ned, dels med hänsyn till att bolagets verksamhet under det aktuella året varit begränsad i förhållande till vad tillståndet medgav, dels med hänsyn till att tillsynsbehovet varit ringa då bolagets verksamhet var registrerad enligt EMAS och certifierad enligt ISO 14001. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att avgiften skall bestämmas med utgångspunkt i vad som föreskrivs i tillståndsbeslutet om tillåten produktionsmängd eller motsvarande. Att bolaget inte utnyttjat hela den tillståndsgivna produktionsvolymen kan inte antas ha medfört att behovet av tillsyn över verksamheten minskat väsentligt. Bolaget hade inte heller visat att tillsynsbehovet på grund av bolagets interna miljöledningssystem väsentligen understigit vad som är normalt i branschen. MÖD fann att skäl saknades att sätta ned avgiften. (Se även dom samma dag i mål nr M 2426-01).
27 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
2 kap. 2 § och 9 kap. 3 § förordningen (1998:940) om avgifter för prövning och tillsyn enligt miljöbalken
M 9575-02
Miljööverdomstolen
2003-04-16
MÖD 2003:38
Ändring av villkor om bullerisolering ----- I tillståndet till tredje banan på Arlanda flygplats föreskrevs i villkor att en mängd fastigheter som stördes av buller över en viss nivå skulle bullerisoleras före starten av verksamheten. Med hänvisning till att tvist hade uppkommit om innebörden av detta krav, ansökte Luftfartsverket om ändring av villkoret så att ytterligare anstånd skulle erhållas för sådana fastigheter som man först inte hade trott omfattades av isoleringsskyldigheten. Anståndet skulle utformas så att verket fick ytterligare ett år på sig att genomföra åtgärderna efter det att tvisten hade slitits genom rättskraftigt avgörande av domstol. Miljödomstolen och Miljööverdomstolen (MÖD) avslog Luftfartsverkets begäran. Därvid uttalade MÖD att en ansökan enligt 24 kap. 8 § miljöbalken om att upphäva eller mildra villkor skulle bedömas restriktivt och att det Luftfartsverket hade anfört inte utgjorde tillräckliga skäl för detta. Inte heller ansågs en sådan ändring vara påkallad av omständigheter som inte hade förutsetts när tillståndet meddelades.
2 kap. 3 § och 7 §, 9 kap. 1 §, 22 kap. 25 § och 24 kap. 8 § miljöbalken (1998:808)
M 9215-02
Miljööverdomstolen
2003-04-15
MÖD 2003:37
Renhållningsavgift ----- En enskild person debiterades renhållningsavgift av en kommun. Miljööverdomstolen fann att laga grund för detta saknades då han enligt de kommunala bestämmelserna varken var lagfaren ägare till fastigheten under den tid som beslutet avsåg eller medgett att betalningsskyldigheten fördes över på honom.
15 kap. 8 § och 11 § samt 27 kap. 4 §, 5 § och 6 § miljöbalken (1998:808)