Alla rättsfall som refererar till Jordabalk (1970:994).
T 1857-98
Högsta domstolen
2000-12-29
NJA 2000 s. 747
NJA 2000:107
När köp av fast egendom skett genom att parterna undertecknat köpehandlingen vid skilda tillfällen, har köpet inte ansetts fullbordat redan genom den andra underskriften. Köpet har dock blivit bindande genom att köpehandlingen utgivits till den anlitade mäklaren (I) men inte genom att den överlämnats till den sist undertecknande partens ombud (II).
NT 1871 s. 544
NJA 1893 s. 38
4 kap. 1 § jordabalken (1970:994)
1 §, 2 §, 3 §, 4 §, 5 §, 6 §, 7 § och 35 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
ÖH 4713-00
Svea hovrätts hyresrättsliga avgöranden
2000-11-29
RH 2000:102
Hyresnämndsmål. Vid en skälighetsbedömning enligt 12 kap. 47 § första stycket jordabalken har frågan om medhyresgästen har ett skyddsvärt behov av prövningslägenheten tillmätts betydelse på motsvarande sätt som vid en skälighetsprövning enligt 46 § första stycket 10 i samma kapitel.
12 kap. 47 § 1 st. jordabalken (1970:994)
Hyreslagen, 6 uppl. 2000, s. 383.
T 2326-00
Svea hovrätt
2000-10-17
RH 2001:12
Kravet på särskilt upprättad handling vid överenskommelse om avstående från besittningsskydd har inte ansetts uppfyllt när överenskommelsen tagits in i ett förlikningsavtal som innehöll kompletterande hyresvillkor.
12 kap. 45 § 2 st. jordabalken (1970:994)
Ö 4761-00
Svea hovrätt
2000-09-12
RH 2000:76
Den tidpunkt vid vilken en hyresvärd under löpande hyrestid kan få tillträde till en lägenhet enligt 12 kap. 26 § andra stycket tredje meningen jordabalken för utförande av arbeten, som vållar väsentligt hinder eller men i nyttjanderätten, har ansetts infalla en vecka efter det att den för hyresavtalet gällande uppsägningstiden löpt ut.
Prop. 1983/84:137 s. 126
12 kap. 26 § jordabalken (1970:994)
15 kap. 3 § rättegångsbalken (1942:740)
Kommersiell hyresrätt, 2 uppl. s. 149 f.
Ö 344-99
Hovrätten för Övre Norrland
2000-06-22
RH 2001:56
Sedan bolag ansökt om lagfart på förvärv från staten av fastigheter inom samebys året-runt-marker ovan odlingsgränsen har samebyn, sedan inskrivningsmyndigheten berett denna tillfälle att yttra sig, bestritt ansökningarna under påstående att samebyn på grund av urminnes hävd ägde bättre rätt till fastigheterna än staten. Tvist enligt 19 kap. 10 § jordabalken har inte ansetts föreligga; det har även prövats om det föreligger annat hinder för lagfart.
Prop. 1970:20, del B 1 s. 421f, 462, 516, 518f
Prop. 1982/83:54 s. 6f, 8f
LU 1982/83: 30 s. 3,6ff
SOU 1922:10 Om lappskattelandsinstitutet och dess historiska utveckling(Holmbäck)
SOU 1999:25, Samerna - ett ursprungsfolk i Sverige s. 120, 124, 127, 146, 148f, 159
NJA 1952 s. 638
NJA 1963 s. 498
NJA 1981 s. 1
NJA 1965 s. 492
19 kap. 10 § jordabalken (1970:994) i dess lydelse före den 1 juli 2000
6 §, 55 § och 60 a § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken
16 kap. 1 § samt 20 kap. 6 § och 7 § jordabalken (1970:994)
1 § rennäringslagen (1971:437)
Kommentar till lagfartsförordningen, 5 uppl. 1959 s. 22
svensk sakrätt II, 5 uppl. S. 143f, 133
Om samernas rättsliga ställning i Sverige-Finland
SvJT 1950 s. 138ff, 1994 s. 528f