Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 239-94
Högsta domstolen
1994-10-26
NJA 1994 s. 598
NJA 1994:105
På inrådan av en bank genomförde en företagare vissa transaktioner i syfte att undgå realisationsvinstskatt. Vid taxeringen togs emellertid inte någon hänsyn till transaktionerna enligt bestämmelser i den då gällande lagen (1980:865) mot skatteflykt. Fråga om skadeståndsansvar för banken på grund av vårdslös rådgivning.
Bankens skatterådgivning
NJA 1957 s. 621
NJA 1992 s. 58
NJA 1992 s. 502
NJA 1992 s. 243
1 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
T 234-90
Högsta domstolen
1992-04-14
NJA 1992 s. 243
NJA 1992:38
A - ensam ägare till samtliga aktier i ett aktiebolag - har inför en överlåtelse av aktierna haft flera kontakter med auktoriserade revisorn B, som sedan cirka 20 år bl a varit bolagets revisor. A har uppfattat B som sin ekonomiske rådgivare och har ansetts ha haft goda skäl för sin uppfattning. Då B måste ha insett A:s inställning men ej tillkännagett någon annan mening, har ett uppdragsförhållande ansetts ha uppkommit mellan dem. B har ansetts ha brustit i sina skyldigheter som rådgivare i vad avser affärens skattekonsekvenser och därför ålagts skadeståndsskyldighet.
NJA 1961 s. 658
NJA 1992 s. 58
1 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
Revisor Rådgivning Uppdrag Vinstbolag Skadestånd Beskattning
T 447-90
Högsta domstolen
1992-02-18
NJA 1992 s. 58
NJA 1992:10
Revisionsbyrå har ansetts skadeståndsskyldig på grund av oaktsam rådgivning som orsakat två klienter en skatteutgift de annars inte skulle ha haft. - Fråga även om uppskattning av skadans storlek.
NJA 1991 s. 625
1 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
Ö 450-87
Högsta domstolen
1988-12-16
NJA 1988 s. 696
NJA 1988:126
En person, som åtalats för mutbrott på den grund att han tagit emot viss testamenterad egendom, hade dessförinnan rådfrågat en advokat, som inte hade funnit något rättsligt hinder mot mottagandet. Försvararjäv enligt 21 kap 3 § 3 st RB har ansetts föreligga, när samme advokat uppträdde som den tilltalades ombud i brottmålsprocessen.
21 kap. 3 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)