Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 4541-92
Högsta domstolen
1994-10-27
NJA 1994 s. 610
NJA 1994:107
Gåvoskattemål. Vid beräkning av substansvärde på icke börsnoterade aktier i ett fåmansbolag, tillika förvaltningsbolag, har bolagets fastighet - när utredning om dennas verkliga värde vid gåvotillfället saknats och fastigheten heller inte varit åsatt taxeringsvärde - tagits upp till det särskilda värde som enligt 22 § 2 mom 3 och 4 st lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt efter ansökan åsatts av länsskattemyndigheten.
NJA 1984 s. 742
NJA 1991 s. 465
22 § 2 mom. fjärde st. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
22 § 2 mom. tredje st. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
43 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Ö 484-93
Hovrätten för Övre Norrland
1994-06-15
RH 1994:67
Fråga, vid arvsbeskattning, om ett tidigare testamente återkallats genom ett senare eller om testator med det senare testamentet endast avsett att göra vissa mindre tillägg och, i den mån oförenlighet förelåg, ändringar i förhållande till det tidigare testamentet. Även frågor om förhållandet mellan olika legat och beräkningen av dessa.
NJA 1930 s. 78
10 kap. 5 § samt 11 kap. 1 § och 3 § ärvdabalken (1958:637)
11 § 1 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Ö 2072-91
Högsta domstolen
1994-03-10
NJA 1994 s. 119
NJA 1994:25
Arvsskattemål. Sedan en person som tecknat en pensionsförsäkring avlidit, har ett återbäringsbelopp tillfallit dödsboet. Återbäringen har ansetts böra tas upp som en fordran bland tillgångarna i bouppteckningen. Inkomstskatten på återbäringen har ansetts böra tas upp som en skuldpost.
NJA 1970 s. 529 I och II
NJA 1975 s. 33
10 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
12 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
13 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
28 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Ö 4222-92
Högsta domstolen
1994-02-24
NJA 1994 s. 93
NJA 1994:19
Arvsskattemål. Ett dödsbo överklagade TR:s beslut om arvsskatt och gjorde gällande, att vissa i bouppteckningen upptagna fordringar hade värderats felaktigt. Talan har ansetts inte innefatta något påstående om sådan felaktighet i bouppteckningen som avses i 20 kap 10 § ÄB.
NJA 1976 s. 696
NJA 1981 s. 300
NJA 1981 s. 701
NJA 1991 s. 143
20 kap. 10 § ärvdabalken (1958:637)
32 § d lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
59 § d lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
60 § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt
Ö 573-93
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1993-06-16
RH 1993:91
Man och kvinna - som var kyrkobokförda på olika adresser - hade i över sex år gemensam permanentbostad och gemensamt hushåll. Deras vilja var uppenbarligen att de skulle vara att betrakta som sambor. Vid en helhetsbedömning befanns att de varit sambor i den mening som avses i 3 a § lagen om arvsskatt och gåvoskatt.
3 a § lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt