Skadeståndslag (1972:207)

Paragraferna

Rättsfall för Skadeståndslag (1972:207)

Alla rättsfall som refererar till Skadeståndslag (1972:207).

Valda nyckelord:

Målnummer

T 301-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-12-15

Referatnummer

NJA 1983 s. 836
NJA 1983:153

Sammanfattning

Fastighetsägare, vilka påstår att deras boningshus skadats i följd av s k ljudbang som uppstått vid militär flygverksamhet, har väckt talan mot staten med yrkande om skadestånd. Till stöd för sin talan har de åberopat i första hand allmänna grundsatser om strikt ansvar för skada i följd av farlig militär verksamhet och i andra hand bestämmelsen i 3 kap i § skadestånd slagen om arbetsgivares ansvar för skada som vållats av arbetstagare. Preskriptionsbestämmelsen i 6 § 1922 års lag ang ansvarighet för skada i följd av luftfart har ansetts inte vara tillämplig på denna talan.

Hänvisade publiceringar

NJA 1972 s. 296

Lagrum

3 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
6 § lag (1922:382) angående ansvarighet för skada i följd av luftfart

Målnummer

T 401-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-05-26

Referatnummer

NJA 1983 s. 379
NJA 1983:58

Sammanfattning

Fråga om jämkning jämlikt 6 kap 2 § skadeståndslagen av skadestånd på grund av uppsåtligt brott.

Lagrum

6 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)

Aktuella lagrum

Målnummer

T 332-81

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1983-01-13

Referatnummer

NJA 1983 s. 3
NJA 1983:1

Sammanfattning

Ett tankfartyg med ett djupgående av drygt 8,5 m stötte i oktober 1977 under lotsning i dagsljus norrut i farleden Landsort-Södertälje på ett i sjökortet över området inte utmärkt grund, beläget i farleden. Svenska staten och rederiet förde talan mot varandra. Staten yrkade ersättning enligt 1973 års oljeansvarighetslag för uppkomna oljeskador och ersättning för utgiven bärgarlön. Rederiet yrkade ersättning för skadorna på fartyget och, därest statens yrkande om ersättning för utgiven bärgarlön skulle bifallas, för vad rederiet sålunda kunde åläggas att utge till staten. Sjömätningsledaren vid de sjömätningar i området som ägt rum år 1969 befanns ha visat försummelse genom underlåtenhet att enligt sin instruktion rapportera sin upptäckt av grundet. En sådan rapportering antogs skola ha föranlett såväl rättelse av sjökortet som utprickning av grundet och omsektorering av en fyr norr därom. Då det vidare antogs att, om sådana åtgärder vidtagits, grundstötningen inte skulle ha inträffat och då något vållande till olyckan befanns inte ha förelegat på rederiets sida, ansågs grundstötningen i sin helhet ha orsakats genom vållande av staten. Vid prövningen av rederiets yrkande att enligt 3 § 2 st 3 oljeansvarighetslagen befrias från skyldighet att på strikt grund ersätta oljeskadorna har sjökort ansetts utgöra "hjälpmedel för navigering" i lagrummets mening samt sjömätningsledarens underlåtenhet ansetts innefatta fel eller försummelse vid fullgörandet av sjöfartsverkets skyldighet att "svara för underhåll av fyrar eller andra hjälpmedel för navigering" vad beträffade såväl den uteblivna rättelsen av sjökortet som de uteblivna åtgärderna avseende utprickning av grundet och omsektorering av fyren. Frågan om statens skadeståndsansvar mot rederiet har, med hänsyn till att statens vållande i dess helhet hänförde sig till tiden före skadeståndslagens (1972:207) ikraftträdande d 1 juli 1972 och utan avseende på att själva grundstötningen inträffat därefter, ansetts skola vid en t

Lagrum

224 § sjölagen (1891:35 s. 1)
3 § 2 st. 3 lagen (1973:1198) om ansvarighet för oljeskada till sjöss
3 kap. 3 § skadeståndslagen (1972:207)

Aktuella lagrum

1891:35 224 §
1973:1198 3 §

Målnummer

T 230-79

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1982-11-10

Referatnummer

NJA 1982 s. 668
NJA 1982:93

Sammanfattning

En man skadades allvarligt vid en trafikolycka och avled en kort tid därefter. Med anledning av olycksfallet reste en son till honom hem från Australien, medan fadern ännu var i livet. Fråga om ersättning till sonen för resekostnader och förlust av arbetsförtjänst på grund av resan. 5 kap 1 och 2 §§ skadeståndslagen.

Hänvisade publiceringar

NJA 1936 s. 106
NJA 1949 s. 693

Lagrum

5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207)
5 kap. 2 § skadeståndslagen (1972:207)

Målnummer

T 268-79

Domstol

Högsta domstolen

Avgörandedatum

1981-10-15

Referatnummer

NJA 1981 s. 929
NJA 1981:116

Sammanfattning

Fråga i visst fall huruvida flicka, som ridit en häst, hade för hästägarens räkning utfört arbete under omständigheter liknande dem som förekommer i anställningsförhållande. 3 kap 1 § 1 st och 6 kap 4 § 3 skadeståndslagen (1972:207).

Lagrum

3 kap. 1 § 1 st. skadeståndslagen (1972:207)
6 kap. 4 § 3 skadeståndslagen (1972:207)