Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 6974-20
Högsta domstolen
2022-04-13
NJA 2022 s. 277
NJA 2022:24
Det förstärkta laglottsskyddet enligt 7 kap. 4 § ärvdabalken när arvlåtaren uttalat en avsikt att genom gåva till en bröstarvinge göra en annan bröstarvinge arvlös.
Penninggåvorna till dottern
Aktiegåvan till sonen" NJA 1973 s. 687
Gåvan till akademien" NJA 1998 s. 534
7 kap. 4 § ärvdabalken (1958:637)
6144-18
Högsta förvaltningsdomstolen
2022-04-08
HFD 2022 ref. 15
En fastighetsägare som hade beviljats frivillig skatt-skyldighet under uppförandet av en byggnad lade ned byggprojektet innan någon skattepliktig uthyrning hade kommit till stånd. Enligt mervärdesskattelagen var fastighetsägaren då tvungen att betala tillbaka ett belopp motsvarande tidigare gjorda avdrag för ingående mervärdesskatt. Detta har ansetts vara förenligt med mervärdesskattedirektivet.
9 kap. 11 § mervärdesskattelagen (1994:200)
B 2498-19
Högsta domstolen
2020-11-26
NJA 2020 s. 893
NJA 2020:72
Jämkning av vite vid föreläggande för en god man att ge in årsräkning (I) respektive vid föreläggande om verkställighet enligt föräldrabalken (II). Även fråga om ändamålet förfallit när en åtgärd vidtagits för sent (I) och betydelsen av att parterna kommit överens om en senare tidpunkt för den åtgärd som avsågs med föreläggandet (II).
Vitesjämkningen I-II
2 § lagen (1985:206) om viten
9 § lagen (1985:206) om viten
T 2977-18
Högsta domstolen
2019-12-18
NJA 2019 s. 978
NJA 2019:79
Likvidators skadeståndsansvar enligt 29 kap. 1 § aktiebolagslagen mot tredje man på grund av underlåtenhet att vid skifte av bolagets tillgångar avsätta pengar till betalning av tvistig skuld.
Benchmark II
NJA 1932 s. 32
NJA 1979 s. 157
NJA 1996 s. 224
NJA 2014 s. 272
NJA 2016 s. 609
NJA 2017 s. 1011
Högsta domstolens dom den 7 november 2019 i mål nr T 2841-18
25 kap. 30 § och 38 § samt 29 kap. 1 § och 5 § aktiebolagslagen (2005:551)
B 72-16
Arbetsdomstolen
2017-06-07
AD 2017 nr 38
En redovisningskonsult har anställts av ett revisionsföretag och i samband därmed överlåtit sin egen rörelse och kundstock till arbetsgivaren. Anställningsavtalet innehöll en konkurrensklausul enligt vilken arbetstagaren under två år efter att anställningen hade upphört förbjöds arbeta med kunder som handlagts vid det kontor där arbetstagaren arbetade. Fråga om konkurrensklausulen är oskälig enligt 38 § avtalslagen, vari fråga ligger om klausulen i anställningsavtalet varit en del i ett affärsmässigt avtal. Om arbetstagaren anses bunden av klausulen, även fråga om det finns skäl att med stöd av 36 § avtalslagen jämka bestämmelsen om ersättning för brott mot klausulen.
AD 2005 nr 28
AD 1984 nr 68
AD 2002 nr 115
AD 2015 nr 8
38 § och 36 § lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
Konkurrensklausul Skälig Oskälig Affärsmässigt Avtal Jämkning Anställningsavtal Överlåtelse Rörelse
38/17