Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMÖ 12242-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-02-19
PMÖD 2019:5
På yrkande av Konsumentombudsmannen meddelade Patent- och marknadsdomstolen ett interimistiskt förbud enligt marknadsföringslagen som avsåg vissa påståenden i marknadsföring av fordonsgarantier via utskick till konsumenter. De parter som träffades av förbudet, ett företag och en fysisk person, överklagade beslutet och yrkade att Patent- och marknadsöverdomstolen skulle häva det. Klagandena gjorde gällande att formuleringen av beslutet var otydlig och att i vart fall den senaste versionen av marknadsföringsutskicket inte innehöll några felaktiga påståenden. Patent- och marknadsöverdomstolen har funnit att samtliga de påståenden i den ifrågavarande marknadsföringen som varit föremål för domstolens prövning strider mot den s.k. svarta listan och därmed är otillbörliga. Patent- och marknadsdomstolens beslut har ändrats endast i syfte att förtydliga beslutet. Beslutet får inte överklagas.
26 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
10 § marknadsföringslagen (2008:486)
9 § marknadsföringslagen (2008:486)
8 § marknadsföringslagen (2008:486)
6 § marknadsföringslagen (2008:486)
5 § marknadsföringslagen (2008:486)
20 a § konsumentköplagen (1990:932)
Bilaga I till direktiv 2005/29/EG
Vitesförbud God marknadsföringssed Vilseledande Marknadsföring Svarta listan Otillbörlig marknadsföring Interimistiskt vitesförbud
PMT 7011-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-12-18
PMÖD 2018:36
Målet rör avtalsvillkor i avtal om premiepensionsförvaltning som innebar en bindningstid för konsument om ett, två, tre eller fem år med förlängning med samma tidsperiod, om inte avtalet sades upp till avtalstidens utgång. Konsumentombudsmannen gjorde gällande att avtalsvillkoret oskäligt såvitt det innebar en bindningstid överstigande tolv månader. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att avtalet innebar automatisk förlängning vid utebliven uppsägning och bedömt att fördelen för konsumenten med en bindningstid överstigande tolv månader enbart var ett marginellt lägre pris. Vidare har Patent-och marknadsöverdomstolen kommit fram till att nackdelarna för konsumenten inte vägdes upp av den prisrabatt som erbjöds. Patent- och marknadsöverdomstolen har därför instämt i Patent- och marknadsdomstolens slutsatser att ett förbud vid vite att tillämpa avtalsvillkoret ska meddelas och fastställt Patent- och marknadsdomstolens domslut. Patent- och marknadsöverdomstolens dom får inte överklagas.
3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation
PMT 11590-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-09-07
PMÖD 2018:30
Målet rör vissa villkor för uppsägning av gymkort. Patent- och marknadsöverdomstolen fann, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att två månader inte är en oskälig uppsägningstid för de aktuella gymkorten. Domstolen konstaterade att uppsägningstiden inte avviker från dispositiva regler på området. Vid en prövning i ljuset av EU-rätten konstaterade Patent- och marknadsöverdomstolen att den aktuella uppsägningstiden inte heller gav upphov till någon betydande obalans mellan näringsidkaren och konsumenteNär det gällde ett annat förbudsyrkande som Konsumentombudsmannen framställt, fann Patent- och marknadsöverdomstolen, i likhet med Patent- och marknadsdomstolen, att ett villkor avseende uppsägning är oskäligt på grund av villkorets oklara utformning. I denna del begränsade Patent- och marknadsöverdomstolen förbudets utformning till den skrivning som gör villkoret oklart.
EU-domstolens dom av den 14 mars 2013, Aziz, C-415/11, EU:C:2013:164
EU-domstolens dom av den 1 april 2004, Freiburger Kommunalbauten, C-237/02, EU:C:2004:209
MD 2015:5
MD 2015:3
MD 2005:34
NJA 2018 s. 19
NJA 2009 s. 672
3 § lagen (1994:1512) om avtalsvillkor i konsumentförhållanden
PMT 3962-17
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-08-01
PMÖD 2018:27
Patent- och marknadsöverdomstolen har i allt väsentligt fastställt Patent- och marknadsdomstolens dom mot ett antal bolag och dess företrädare som bedrivit telefonförsäljning av abonnemang av kosttillskott till konsumenter. Konsumentombudsmannen överklagade ensam Patent- och marknadsdomstolens dom, varigenom bolagen och dess företrädare meddelats vissa ålägganden och förbud vid äventyr av löpande vite samt förpliktats att betala marknadsstörningsavgift. Enligt Konsumentombudsmannen hade Patent- och marknadsdomstolen på ett obefogat sätt inskränkt de ursprungliga yrkandena om förbud och ålägganden. Konsumentombudsmannen begärde också att marknadsstörningsavgiften skulle bestämmas till ett högre belopp. Enligt Patent- och marknadsöverdomstolen var det utrett att bolagen och dess företrädare hade gjort sig skyldiga till allvarliga överträdelser mot den marknadsföringsrättsliga lagstiftningen och att överträdelserna varit relativt omfattande. Med hänsyn till att ett vitesföreläggande måste ta sikte på de konkreta överträdelser som adressaten gjort sig skyldig till bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen dock att föreläggandena i allt väsentligt skulle inskränkas på det sätt som Patent- och marknadsdomstolen gjort. Patent- och marknadsdomstolen förlängde emellertid tidsperioden för det löpande vitet och satte ned vitesbeloppets storlek. Mot bakgrund av vad som var utrett om överträdelsernas art samt varaktighet och omfattning bedömde Patent- och marknadsöverdomstolen också att marknadsstörningsavgift skulle betalas med det belopp som Patent- och marknadsdomstolen bestämt. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte bedömt att det funnits skäl att göra undantag från huvudregeln att domstolens domar inte får överklagas.
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 10 april 2018 i mål PMT 8457-16
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 28 augusti 2017 i mål PMT 9149-16
NJA 2002 s. 673
MD 2015:6
MD 2013:6
MD 2010:16
MD 2006:26
RÅ 1994 ref. 29
25 kap. 51 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551)
25 kap. 50 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551)
25 kap. 45 § första stycket aktiebolagslagen (2005:551)
3 kap. 1 § konkurslagen (1987:672)
64 § marknadsföringslagen (2008:486)
33 § marknadsföringslagen (2008:486)
31 § marknadsföringslagen (2008:486)
26 § marknadsföringslagen (2008:486)
24 § marknadsföringslagen (2008:486)
23 § marknadsföringslagen (2008:486)
PMT 6325-16
Patent- och marknadsöverdomstolen
2018-06-18
PMÖD 2018:19
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med tingsrätten, funnit att det varit fråga om varumärkesintrång, genom att intrångsgörararen, gemensamt och i samråd med annan, importerat klockor med kännetecken som är identiska med varumärkesinnehavarens registrerade varumärken för varor av samma slag (s.k. dubbel identitet) i syfte att tillhandahålla dem för försäljning. Patent- och marknadsöverdomstolen har, i förhållande till tingsrättens domslut, begränsat vitesförbudet i fråga om vilka varor och förfoganden som ska omfattas av förbudet. När det gäller förfogandena har Patent- och marknadsöverdomstolen även, med utgångspunkt i den terminologi som används i 1 kap. 10 § andra stycket varumärkeslagen och motsvarande bestämmelse i EU:s varumärkesdirektiv, formulerat om förbudet eftersom detta bidrar till att uppnå bl.a. en enhetlig och förutsebar rättstillämpning. Patent- och marknadsöverdomstolens bedömningar har vidare inneburit att tingsrättens dom ska stå fast i fråga om ersättning för utnyttjande av varumärkena, förstörelse av klockorna m.m. Patent- och marknadsöverdomstolens dom fick inte överklagas.
NJA 2007 s. 431
NJA 2008 s. 1082
NJA 2014 s. 580
RH 2016:25
1 kap. 10 § varumärkeslagen (2010:1877)
8 kap. 3 § första stycket varumärkeslagen (2010:1877)
3 § lagen (1985:206) om viten