Rättsfall baserat på valda nyckelord.
T 3615-95
Högsta domstolen
1996-09-27
NJA 1996 s. 495
NJA 1996:83
Arrangör av organiserad forsränning på annan tillhörig fastighet har, då uppkomna skador och olägenheter klart överstigit vad fastighetsägaren måste tåla på grund av allemansrätten, förbjudits vid vite att fortsätta sin verksamhet.
2 kap. 18 § kungörelsen (1974:152) om beslutad ny regeringsform
1 § 1 naturvårdslagen (1964:822)
T 478-95
Hovrätten över Skåne och Blekinge
1996-04-01
RH 1996:38
I samband med överlåtelser av aktier i ett bolag hade två personer var för sig blivit bundna av en konkurrensklausul som förbjöd dem att själva eller genom annan person bedriva med bolaget konkurrerande verksamhet. Till klausulerna hade kopplats skyldighet att betala vite. De båda bildade ett handelsbolag som kom att bedriva verksamhet i strid med konkurrensklausulerna. En tvist mellan säljarna och köparen förliktes genom ett nytt avtal i vilket en konkurrensklausul togs in. Denna gällde för - förutom de två personerna - även deras handelsbolag. Vitesklausulerna enligt de båda tidigare avtalen skulle fortfarande gälla för de två personerna. - Köparen av bolaget väckte talan mot de båda personerna och deras handelsbolag på grund av upprepade brott, avseende försäljning vid flera tillfällen under en viss tidsperiod, mot konkurrensklausulen i det sistnämnda avtalet. - Hovrätten fann inte att de upprepade försäljningarna kunde anses utgöra mer än ett enda brott mot konkurrensklausulen. - Hovrätten beräknade det skadestånd handelsbolaget skulle utge enligt det positiva kontraktsintresset med tillämpning av den s. k. subtraktionsmetoden. Hovrätten fann att skadan i detta fall motsvarade det täckningsbidrag som köparen förlorat. - Hovrätten ansåg att en vitesklausul, där annat inte avtalats, begränsar vad den förpliktade är skyldig att betala vid brott mot den vitessanktionerade förpliktelsen och lämnade därför köparens yrkande om skadestånd utöver vitesbeloppet mot en av motparterna utan bifall. - Köparens talan i huvudsaken vilade på delvis olika grund beträffande motparterna. Köparen fick framgång med sin talan i huvudsaken helt beträffande en av motparterna, till två tredjedelar mot en annan och med en tredjedel mot den tredje. Frågan om motparterna solidariskt skulle förpliktas ersätta köparen för rättegångskostnader besvarade hovrätten nekande.
Betänkandet (SOU 1976:66) Köplag
SvJT 1969 rf s. 19
Lagen (1915:218) om avtal och andra rättshandlingar på förmögenhetsrättens område
18 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
Om konkurrensklausuler i anställningsavtal och vid företagsöverlåtelse, Lund 1992
Avtalslagen, 3 uppl. 1995, vid 36 § och 38 §
Ersättningsklausuler - vite och andra avtalade ersättningar vid kontraktsbrott, Stockholm 1993
Köplagen, Stockholm 1995
Obligationsrätt, 1956, § 52 vid not 1-5 och vid not 46 samt § 47 vid not 25-28
Rättegång III
Rä
5190-93
Regeringsrätten
1996-03-11
RÅ 1996 ref. 18
Med stöd av bestämmelser i arbetsmiljölagen har Yrkesinspektionen vid vite av 500 000 kr förbjudit ägaren av en utarrenderad jordbruksfastighet att efter viss dag upplåta en ladugård på fastigheten för arbete till dess vissa byggnadsarbeten utförts. Fråga om det finns förutsättningar att döma ut vitet och om det i så fall finns särskilda skäl för jämkning av vitet.
Prop. 1970:20, s. B 945-946
Prop. 1976:149, s. 270-272, s. 424-425
Prop. 1983/84:136, s. 36 ff, s. 90-92
Prop. 1984/85:96, s. 55-56
RÅ 1977 2:34
8 kap. 4 §, 9 kap. 17 a §, 12 kap. 10 §, 12 § och 16 § jordabalken (1970:994)
2 § andra stycket och 9 § första stycket lagen (1985:206) om viten
7 kap. 8 § arbetsmiljölagen (1977:1160)
Viteslagstiftningen 1989, s. 203 ff, s. 211 f, s. 218.
4261-94
Regeringsrätten
1996-02-13
RÅ 1996 ref. 21
Fråga om möjligheten att utdöma vite enligt plan- och bygglagen
Prop. 1984/85:96, s. 20, 55-56
Rune Lavin Offentligrättsligt vite I s. 108-110.
NJA 1971 s. 437
6 § och 9 § lagen (1985:206) om viten
10 kap. 18 § plan- och bygglagen (1987:10)
1733-94
Regeringsrätten
1995-08-31
RÅ 1995 ref. 40
Ett vitesföreläggande riktat till ägaren av en fastighet utan att ägaren namngivits har ej ansetts kunna medföra utdömande av vitet.
Prop. 1984/85:96, s. 47
2 § och 3 § lagen (1985:206) om viten
10 kap. 12 § 1 st. 1 p., 2 p. och 3 p., 14 § och 18 § plan- och bygglagen (1987:10)
Plan- och bygglagen, s. 567
Viteslagstiftningen (1989), s. 58.