Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 1053-82
Högsta domstolen
1984-07-12
NJA 1984 s. 562
NJA 1984:91
Stämpelskattemål. Byggnadsföretag sålde en fastighet till två makar, varjämte avtal träffades om att säljaren skulle uppföra ett bostadshus på fastigheten åt köparna. Sedan hustrun, som var utländsk medborgare, underlåtit att inom föreskriven tid söka förvärvstillstånd, blev förvärvet i den delen ogiltigt enligt 5 § 3 st lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m m. Köpet bekräftades därefter, sedan byggnaden uppförts, av parterna genom anteckning på köpehandlingarna, varefter förvärvstillstånd beviljades. Hustruns fastighetsförvärv har vid stämpelskattens bestämmande ansetts inte ha skett förrän köpeavtalet bekräftades. Vid det förhållandet att fastigheten under byggnadstiden tillhört byggnadsföretaget och mannen gemensamt, medan byggnaden - efter hand som den uppförts - blivit makarnas gemensamma egendom, har byggnaden vid tiden för hustruns förvärv av fastighetsandelen ansetts inte utgöra tillbehör till fastigheten.
Byggnaden på stadsägan
5 § 3 st. lagen (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.
5 § 3 st. lag (1916:156) om vissa inskränkningar i rätten att förvärva fast egendom m.m.
Ö 1484-83
Högsta domstolen
1984-05-04
NJA 1984 s. 319
NJA 1984:57
En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
NJA 1973 s. 35
3 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 5 § 1 st. föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 6 § föräldrabalken (1949:381)
B 509-83
Högsta domstolen
1983-12-13
NJA 1983 s. 786
NJA 1983:139
Fråga om påföljd, när utlänning brukat falskt pass för att ta sig in i Sverige.
14 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
14 kap. 9 § brottsbalken (1962:700)
T 36-83
Högsta domstolen
1983-08-23
NJA 1983 s. 573
NJA 1983:91
Ett barn som i likhet med sina föräldrar är brittisk medborgare men som har hemvist i Sverige för vid svensk domstol talan om underhåll mot sin i Storbritannien bosatte fader. Svensk domsrätt har ansetts föreligga och svensk lag har ansetts tillämplig. I avsaknad av utredning om faderns personliga och ekonomiska förhållanden har bidragsskyldighet ansetts inte kunna åläggas.
NJA 1977 s. 325
7 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
B 311-81
Högsta domstolen
1982-04-08
NJA 1982 s. 198
NJA 1982:36
Utländsk medborgare som vistats i Sverige i 15 år och sedan sex år var innehavare av tjänst som lärare har fällts till ansvar för koppleri, misshandel och olaga hot. Vid tiden för lagföringen var frågan huruvida läraren i händelse av fällande dom skulle bli uppsagd från sin anställning ännu inte slutligt avgjord. Vid påföljdsbestämningen har 33 kap 9 § BrB tillämpats. - Tillika fråga huruvida synnerliga skäl förelåg för utvisning av den dömde. 40 och 41 §§ utlänningslagen (1980:376).
NJA 1980 s. 725
NJA 1980 s. 769
NJA 1981 s. 825
NJA 1980 s. 407
NJA 1981 s. 1246
33 kap. 9 § brottsbalken (1962:700)
40 § utlänningslagen (1980:376)
41 § utlänningslagen (1980:376)