Rättsfall baserat på valda nyckelord.
2002-17
Marknadsdomstolen
2002-06-11
Ett bolag som marknadsför olika evenemang med hjälp av artister har som referens använt ett av TV4:s program. Förfarandet har bedömts utgöra renommésnyltning och därmed vara otillbörligt enligt 4 § marknadsföringslagen. Vidare har marknadsföringen ansetts vara vilseledande enligt 6 § marknadsföringslagen.
4 §, 6 § och 14 § marknadsföringslagen (1995:450)
B 434-86
Högsta domstolen
1987-04-15
NJA 1987 s. 285
NJA 1987:53
Mål om yttrandefrihet. I ett TV-program av betydande allmänintresse gjordes i en direktsänd intervju med A vissa uttalanden om två polismän, som A i början av intervjun angav namnet på. Uttalandena innebar att polismännen beskylldes för att ha misshandlat A:s bror till döds eller visade i vart fall att TV-reportern och A hade starka misstankar om detta. Programutgivaren har på grund av uttalandena fällts till ansvar för yttrandefrihetsbrott, innefattande förtal, och har förpliktats att utge skadestånd till poliserna. Vid bedömningen av om det varit "försvarligt att lämna uppgift i saken" har tagits hänsyn till de konkreta uppgifterna och till det sätt på vilket utpekandet av polismännen skedde men har bortsetts från frågan om uppgifterna var sanna eller inte. Viss s k sanningsbevisning, som enligt beslut tidigare under handläggningen befunnits kunna tillåtas, har således inte beaktats. (I). 2, 4, 6 och 7 §§ radioansvarighetslagen (1966:756), 7 kap 4 § 9 tryckfrihetsförordningen och 5 kap 1 § 1 st BrB. (I) Tryckfrihetsmål. Artiklar i två på varandra följande nummer av en daglig tidning innehöll uppgifter som innebar att en hemsamarit och hennes man utpekades för brottsligt förfarande mot en gammal kvinna hos vilken hemsamariten hade tjänstgjort. Makarna väckte talan mot tidningsföretaget och tidningens ansvarige utgivare om skadestånd med anledning av tryckfrihetsbrott innefattande förtal. I målet blev ostridigt att uppgiftslämnandet var försvarligt. Fråga beträffande varje artikel för sig om bolaget och utgivaren förmått visa sådana förhållanden att utgivaren kan anses ha haft skälig grund för uppgifterna. (II)
NJA 1976 s. 150
7 kap. 4 § 9 tryckfrihetsförordningen (1949:105)
8 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
2 § radioansvarighetslagen (1966:756)
4 § radioansvarighetslagen (1966:756)
6 § radioansvarighetslagen (1966:756)
7 § radioansvarighetslagen (1966:756)
8 kap. 12 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
11 kap. 1 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
11 kap. 2 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
11 kap. 4 § tryckfrihetsförordningen (1949:105)
5 kap. 1 § brottsbalken (1962:700)
5 kap. 1 § 1 st. brottsbalken (1962:700)