Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 695-22
Göta hovrätt
2022-04-19
RH 2022:16
Fråga om det är möjligt att föra en talan om fastställande av syskonskap.
NJA 2007 s. 684
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
34 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
Rättegång II, 9 uppl. 2015, s. 128, Nordh, Processens ram i tvistemål (2019, version 4, JUNO), s. 34, Peter Fitger m.fl., Rättegångsbalken, den inledande kommentaren till 13 kap. rättegångsbalken, JUNO Version 91, 2021-12-10, samt Gärde, Nya rättegångsbalken, Stockholm 1949, kommentaren till 13 kap. 2 § rättegångsbalken.
Ö 2343-18
Högsta domstolen
2021-12-21
NJA 2021 s. 1093
NJA 2021:95
Ett påstående om att diskriminering har skett ska kunna prövas i ett mål där det begärs diskrimineringsersättning, även när svaranden medger att betala den begärda ersättningen men inte vitsordar att diskriminering har skett.
Flygbolagets medgivande
Braathens Regional Aviation, C 30/19, EU:C:2021:269
1 kap. 4 § diskrimineringslagen (2008:567)
2 kap. 12 § diskrimineringslagen (2008:567)
13 kap. 1 § rättegångsbalken (1942:740)
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
42 kap. 18 § rättegångsbalken (1942:740)
Artikel 7 och artikel 15 i rådets direktiv 2000/43/EG av den 29 juni 2000 om genomförandet av principen om likabehandling av personer oavsett deras ras eller etniska ursprung
Artikel 47 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna
Ö 300-21
Högsta domstolen
2021-12-08
NJA 2021 s. 1010
NJA 2021:87
Svensk domstol har ansetts behörig enligt Bryssel II-förordningen att pröva ett vårdnadsmål, trots att varken föräldrarna eller barnet har hemvist i Sverige. Svensk domstols behörighet har godtagits av alla som är parter i det svenska förfarandet och behörigheten har ansetts vara till barnets bästa.
Vårdnadsforumet
EU-domstolens dom i målet Saponaro och Xylina, C-565/16, EU:C:2018:265
Det kaliforniska surrogatarrangemanget II" NJA 2021 s. 437
Artikel 8 och artikel 12.3 i Rådets förordning [EG] nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning [EG] nr 1347/2000 (Bryssel II-förordningen)
2 § lagen (2001:82) om svenskt medborgarskap
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 5975-20
Högsta domstolen
2021-06-16
NJA 2021 s. 437
NJA 2021:39
Sedan en utländsk dom om att en kvinna vid ett surrogatarrangemang ska anses som barnets förälder har konstaterats gälla i Sverige, har kvinnan tillåtits föra en fastställelsetalan enligt rättegångsbalken mot socialnämnden om att hon har vårdnaden om barnet (jfr NJA 2019 s. 504).
Det kaliforniska surrogatarrangemanget II
NJA 2007 s. 684
NJA 2019 s. 504
13 kap. 2 § rättegångsbalken (1942:740)
6 kap. 1 § och 3 § föräldrabalken (1949:381)
PMT 585-19
Patent- och marknadsöverdomstolen
2020-03-05
PMÖD 2020:5
Patent- och marknadsöverdomstolen har, i likhet med underinstansen, ogillat en talan om intrång i ett patent avseende en anordning för att härda ett foder för en rörledninPatenthavaren gjorde gällande att vissa delar i svarandebolagets sammansatta produkt tillsammans utgjorde ett föremål som föll inom patentets skyddsomfång. Svarandebolaget invände bl.a. att föremålet, sett för sig, inte var lämpligt för härdning av ett foder i en rörledning, eftersom det inte skulle få tillräcklig kylning. Patent- och marknadsöverdomstolen ansåg att det inte var visat att föremålet - utan att modifieras - skulle fungera i normal drift mer än under en obetydlig tidsrymd innan lysdioder som ingick i föremålet skulle bli överhettade och gå sönder. Det föremål som påstods göra intrång kunde således, till skillnad från underinstansens bedömning, inte anses lämpligt för den användning som angavs i patentkravet. Patenthavaren hade därför inte visat att intrång förelåg. Patent- och marknadsöverdomstolen har inte förordnat att domen får överklagas.
Patent- och marknadsöverdomstolens dom den 2 juli 2019 i mål PMT 10710-17
EPO:s besvärskammares avgörande T 15/91 och T 1798/08
39 § patentlagen (1967:837)