Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 821-85
Högsta domstolen
1986-02-20
NJA 1986 s. 95
NJA 1986:19
Resning. Sedan ett faderskapsmål avgjorts genom utslag år 1925, har barnet ansökt om resning under åberopande att modern lämnat nya uppgifter om vem hon haft samlag med under konceptionstiden. Eftersom det inte ansetts sannolikt att den bevisning som skulle kunna förebringas i en ny rättegång skulle leda till en annan utgång, har resningsansökningen lämnats utan bifall. Dessutom fråga om utgångspunkt för ettårsfristen enligt 58 kap 4 § 2 st RB.
NJA 1985 s. 358
58 kap. 4 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1541-83
Högsta domstolen
1985-04-15
NJA 1985 s. 358
NJA 1985:55
Underårig har genom sin mor ansökt om resning i mål om faderskap under åberopande av förhållande som inte förebragts tidigare (resultatet av ny blodundersökning). Ansökningen har inkommit till HD mer än ett år efter det att modern som behörig ställföreträdare för sökanden erhöll kännedom om undersökningsresultatet. Hinder har på grund härav enligt 58 kap 1 § 3 och 4 § 2 st RB funnits föreligga att uppta ansökningen till prövning.
NJA 1969 C 1236
58 kap. 1 § 3 rättegångsbalken (1942:740)
58 kap. 4 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 784-84
Högsta domstolen
1984-12-13
NJA 1984 s. 896
NJA 1984:168
Rättshjälp, som beviljats sökande i sådant ärende om blodundersökning som avses i 1 a § 2 st lagen (1958:642) om blodundersökning m m vid utredning av faderskap, har ansetts omfatta resningsärende som väcks med stöd av undersökningsresultatet.
1 a § 2 st. lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap
Ö 1484-83
Högsta domstolen
1984-05-04
NJA 1984 s. 319
NJA 1984:57
En kvinna, som är iransk medborgare men stadigvarande bosatt i Sverige, födde här ett barn. En svensk man lämnade skriftligt faderskapserkännande, vilket godkändes av modern och socialnämnden. Modern var emellertid gift med en annan man, som var brittisk medborgare. Sedan modern och barnet lämnat Sverige, väckte modern här för egen del talan mot den man som lämnat faderskapserkännandet om att detta skulle förklaras ogiltigt, varvid åberopades bl a att erkännandet inte godkänts av hennes make. Frågan huruvida modern hade rätt att föra sådan talan har bedömts enligt den lag som var tillämplig i fråga om giltigheten av faderskapserkännandet, vilket i förevarande fall ansetts vara svensk lag. Modern har ansetts sakna rätt att föra nämnda talan.
NJA 1973 s. 35
3 kap. 1 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 2 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 4 § föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 5 § 1 st. föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 5 § 2 st. föräldrabalken (1949:381)
3 kap. 6 § föräldrabalken (1949:381)
Ö 169-83
Högsta domstolen
1984-04-25
NJA 1984 s. 299
NJA 1984:53
I mål där social centralnämnd för talan mot A om fastställande av faderskap, har A i sin tur instämt en annan man, B. Fråga om skyldighet för A, som återkallat sin talan sedan det genom rättsgenetisk undersökning klarlagts att B inte kan vara far till barnet, att ersätta B:s rättegångskostnader. 3 kap 11 § FB.
NJA 1971 s. 34
SvjT 1974 rf s. 82
3 kap. 11 § föräldrabalken (1949:381)