Rättsfall baserat på valda nyckelord.
5599-23
Högsta förvaltningsdomstolen
2024-06-14
HFD 2024 ref. 40
Skattetillägg har halverats när handläggningen av målet om skattetillägg tagit oskäligt lång tid.
Mänskliga rättigheter
51 kap. 1 § skatteförfarandelagen (2011:1244)
Skatt
M 6299-10
Miljööverdomstolen
2011-04-12
MÖD 2011:13
Uppehåll i hämtning av hushållsavfall ----- En fastighetsägare hade ansökt om uppehåll i hämtning av hushållsavfall enligt 31 § i kommunens föreskrifter, vilket ska beviljas om fastigheten inte nyttjas under en sammanhängande period om minst sex månader. Enligt 32 § kommunens föreskrifter, vilken i huvudsak överensstämmer med 15 kap. 18 § tredje stycket miljöbalken, finns även möjlighet att ansöka om befrielse för fastighetsinnehavare som själv kan ta hand om sitt hushållsavfall på ett betryggande sätt. Fastigheten skulle inte bebos under cirka ett års tid p.g.a. omfattande renoveringar. Miljööverdomstolen ansåg att renoveringsverksamheten i förening med fastighetsägarens tillsynsbesök innebar att fastigheten nyttjas på ett sådant sätt att uppehåll i hämtning inte kunde beviljas. Eftersom fastighetsägaren i målet endast ansökt om uppehåll saknades det, enligt Miljööverdomstolen, förutsättningar att pröva om befrielse kunde beviljas.
15 kap. 8 §, 11 § och 18 § miljöbalken (1998:808)
31 § och 32 § Katrineholms kommuns föreskrifter om avfallshantering
M 602-04
Miljööverdomstolen
2004-09-10
MÖD 2004:51
Dispens från kommunal sophämtning ----- Underinstanserna hade avslagit klagandenas ansökan om dispens från sophämtning. Klagandena hade i målet uppgett att de sällan vistades på sin fritidsfastighet och att det uppstod mycket lite sopor där. De tog med sig den mat de åt på fritidsfastigheten och tog med sig eventuellt hushållsavfall hem till permanentbostaden. Miljööverdomstolen (MÖD) godtog deras uppgifter om hur de nyttjade fastigheten. Därefter konstaterade domstolen att klagandenas vistelse på fastigheten kunde antas generera endast en sådan ringa mängd hushållsavfall att de själva kunde ta hand om det på ett för miljön och människors hälsa betryggande sätt i enlighet med 2 kap. miljöbalken (MB). Den lilla mängd hushållsavfall som det kunde bli fråga om ansåg MÖD inte heller svara mot det behov av borttransport som normalt uppkommer vid användningen av en fritidsfastighet (jfr MÖD:s dom 2002-05-12 (DM 35) i mål nr M 1055-01). Därutöver hade det i målet framkommit att det var förenat med vissa svårigheter för klagandena att utnyttja den kommunala sophämtningen. De alternativ som stod till buds var antingen transport med båt eller transport till fots; det sistnämnda innebärande en sammanlagd gångtid på 45 minuter. Med hänsyn till detta ansågs sammantaget särskilda skäl enligt 15 kap. 8 § 3 st. MB föreligga och dispens meddelades.
MÖD 2002:33 (M 1055-01)
15 kap. 18 § 3 st. miljöbalken (1998:808)
M 8542-02
Miljööverdomstolen
2003-11-24
MÖD 2003:117
Renhållningsavgift ----- En fastighetsägare ägde en fritidsfastighet som utnyttjades i begränsad omfattning. Dispens lämnades från sophämtning, dvs. befrielse gavs från skyldigheten att till kommunen lämna avfall för bortforsling och slutlig behandling. När det gällde s.k. utsorterat avfall (bl.a. farligt avfall och restmetall) skulle detta lämnas till den kommunala återvinningsgården eller hämtas vid fastigheten minst en gång per år. Frågan i målet gällde om dispensen medförde att inte heller grundavgift, som tas ut för att bekosta återvinningsstationer, transporter och behandling av sådant avfall, skulle erläggas. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att utrymmet enligt 27 kap. 4 § miljöbalken för en kommun att ta ut renhållningsavgift vidgats något jämfört med vad som gällde enligt praxis under renhållningslagen (jmf RÅ 1995 ref. 62). MÖD konstaterade att det vid nyttjandet av fastigheten uppkom avfall som inte omfattades av dispensen och som fastighetsägaren inte själv kunde omhänderta på ett godtagbart sätt. Kommunen hade därför rätt att ta ut grundavgift. Jfr MÖD 2003:115 (M 8540-02)
RÅ 1995 ref. 62
15 kap. 8 §, 11 §, 18 § samt 27 kap. 4 § miljöbalken (1998:808)
Artikel 1 i Rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall i lydelse enligt 91/156/EEG
M 8540-02
Miljööverdomstolen
2003-11-24
MÖD 2003:115
Renhållningsavgift ----- En fastighetsägaren hade medgetts uppehåll med sophämtning pga. att fritidsfastigheten inte skulle nyttjas under en sammanhängande period av tolv månader. Frågan i målet gällde om detta medförde att inte heller grundavgift, som tas ut för att bekosta återvinningsstationer m.m., skulle erläggas. Miljööverdomstolen (MÖD) uttalade att utrymmet enligt 27 kap. 4 § miljöbalken för en kommun att ta ut renhållningsavgift vidgats något jämfört med vad som gällde enligt praxis under renhållningslagen (jfr RÅ 1995 ref. 62). För att en avgift ska kunna debiteras krävs att kommunen fullgör eller tillhandahåller en renhållningstjänst i förhållande till den enskilde. Om så är fallet, måste fastighetsägaren för att undvika avgiftsskyldighet visa att tjänsten inte tas i anspråk eller att han på objektiva grunder saknar behov av den. Fastighetsägaren bedömdes i detta fall sakna sådant behov, då han hade medgetts uppehåll med sophämtning p.g.a. att fritidsfastigheten inte skulle nyttjas under en sammanhängande period av tolv månader. Kommunens krav på grundavgift ogillades därför. Jfr MÖD 2003:117 (M 8542-02)
RÅ 1995 ref. 62
15 kap. 8 §, 11 § och 18 § samt 27 kap. 4 § miljöbalken (1998:808)
Artikel 1 i Rådets direktiv 75/442/EEG av den 15 juli 1975 om avfall i lydelse enligt 91/156/EEG