Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Ångermanälven
Hittade 2 rättsfall

Målnummer

M 2649-16

Domstol

Mark- och miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2017-04-21

Referatnummer

MÖD 2017:63

Sammanfattning

Tillstånd till ökad avledning av vatten genom turbinerna i ett vattenkraftverk ----- Lasele kraftstation ligger i Ångermanälven, som är ett av Sveriges mest utbyggda älvsystem. Fallhöjden är 54 meter och en minimitappning är föreskriven med 100-200 liter/sekund. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att det inte finns någon reell risk för negativ påverkan på vattenförekomsternas status med en ökad avledning av vatten från 275 till 340 kubikmeter/sekund. Åtgärden äventyrar inte heller möjligheten att nå gällande miljökvalitetsnorm God ekologisk potential. Ett tillstånd till ökad avledning av vatten har också bedömts förenlig med miljöbalkens regler i övrigt. Några skadeförebyggande åtgärder har med hänsyn till nuvarande reglering inte bedömts motiverade. Mark- och miljööverdomstolen har också samma dag meddelat dom i mål nr M 2650-16 rörande avledning av vatten genom turbinerna i Långbjörn, som är den kraftstation som ligger närmast uppströms i förhållande till Lasele kraftstation.

Hänvisade publiceringar

EU-domstolens dom i mål C-461/13
Generaladvokatens förslag till avgörande i mål C-461/13
EU-domstolens dom i mål C-346/14
MÖD 2010:52

Lagrum

2 kap., 5 kap. 2 §, 11 kap. 6 § och 8 §, 22 kap. 25 § och 25 kap. 2 § miljöbalken (1998:808)
4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660)
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19
Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättandet av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (ramdirektivet för vatten)
Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter HVMFS 2013:19

Målnummer

M 3453-05

Domstol

Miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2006-04-04

Referatnummer

MÖD 2006:20

Sammanfattning

Omprövning av villkor enligt 24 kap. 8 § miljöbalken ----- Vid omprövning av villkor avseende utsättning av fisk som kompensation för skador på fiske har utsättningen ansetts ha betydelse även för det enskilda fisket även om utsättningen primärt skulle ha syftat till att kompensera för skador på allmänt fiske. Enskilda som genom ändrad utsättning kunde tillfogas skada eller annan olägenhet var därför att anse som sakägare. Sökanden hade inte lämnat någon uppgift om vilka fastigheter som berördes av omprövningen och hade inte förelagts att komplettera ansökan med sådan uppgift. Målet återförvisades därför för fortsatt behandling.

Lagrum

22 kap. 1 § 2 st., 2 § och 3 § samt 24 kap. 8 § miljöbalken (1998:808)
18 kap. 15 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)