Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Paragraferna

Rättsfall för Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen

Alla rättsfall som refererar till Lag (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen.

Valda nyckelord:

Målnummer

2619-97

Domstol

Regeringsrätten

Avgörandedatum

1998-06-24

Referatnummer

RÅ 1998 ref. 48

Sammanfattning

Länsrätten har funnit att ett förbud i förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel inte är förenligt med Romfördraget och har på grund härav upphävt ett av Kemikalieinspektionen meddelat beslut om avslag på en ansökan om dispens från förbudet. Kammarrätten har därefter interimistiskt förordnat att länsrättens dom skall gälla omedelbart. Fråga om förutsättningar förelegat för sådant förordnande. EG-mål.

Förarbete

Prop. 1990/91:90 s. 258-260

Hänvisade publiceringar

RÅ 1990 ref. 82
RÅ 1996 ref. 24
RÅ 1986 ref. 7

Lagrum

2 § och 3 § förordningen (1991:1289) om vissa klorerade lösningsmedel
28 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
Artiklarna 30 och 36 i Romfördraget (1994:1500)

Litteratur

Förvaltningsrättslig Tidskrift 1993 s. 26 f, 32 f
Norberg, EU och EG-rätten, 2:a uppl. s. 243-249
Fria varurörelser i den Europeiska gemenskapen, s. 258-269, 292-294, 322-325, 328-330.

Aktuella lagrum

1991:1289 2 §
1991:1289 3 §

Målnummer

A 190-97

Domstol

Arbetsdomstolen

Avgörandedatum

1998-05-27

Referatnummer

AD 1998 nr 66

Sammanfattning

I mål om lönediskriminering uppkommer vid prövningen huruvida arbetsgivaren tillämpat lägre lön för vissa arbetstagare än för en annan arbetstagare fråga huruvida ersättning för obekväm arbetstid och värdet av arbetstidsförkortning skall ingå i underlaget för lönejämförelsen. Arbetsdomstolen har beslutat att enligt artikel 177 i Romfördraget inhämta EG-domstolens förhandsavgörande i frågan.

Lagrum

Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
18 § jämställdhetslagen (1991:433)

Arbetsdomstolens domsnummer

66/98

Aktuella lagrum

1991:433 18 §

Målnummer

2194-95

Domstol

Regeringsrätten

Avgörandedatum

1997-12-23

Referatnummer

RÅ 1997 ref. 82

Sammanfattning

I ärende om undantag från de svenska bilavgasbestämmelserna för begagnade bilar som skulle föras in till landet har dessa bestämmelser inte ansetts förenliga med artiklarna 30 och 36 i EG-fördraget (I och II).

Förarbete

SOU 1994:111, s. 13-14, s. 99 ff

Hänvisade publiceringar

RÅ 1996 ref. 50

Lagrum

Artikel 30 och 36 i Romfördraget (1994:1500)
Artikel 11 och 13 i EES-avtalet
2 § och 3 § bilavgaslagen (1986:1386)
4 §, 5 § och 18 § bilavgasförordningen (1991:1481)
2 § och 5 § lagen (1992:1317) om ett europeiskt samarbetsområde (EES)

Litteratur

EU och EG-rätten, 2:a uppl., 1995, s. 243-249.

Aktuella lagrum

1986:1386 2 §
1986:1386 3 §
1991:1481 18 §
1991:1481 4 §
1991:1481 5 §
1992:1317 2 §
1992:1317 5 §

Målnummer

219-97

Domstol

Regeringsrätten

Avgörandedatum

1997-11-25

Referatnummer

RÅ 1997 ref. 65

Sammanfattning

Ett i regeringsförordning föreskrivet förbud mot överklagande av vissa av Jordbruksverket meddelade beslut har ansetts oförenligt med EG-rättens allmänna rättsprinciper. Föreskriften om fullföljdsförbud har därför inte tillämpats. Tillika fråga om vilken domstol som skall anses vara behörig att pröva överklagandet.

Förarbete

Ds 1997:29, s. 112-121, 141-142, 146-149
Warnling-Nerep och Voge

Hänvisade publiceringar

NJA 1994 s. 657
RÅ 1995 ref. 58
RÅ 1996 ref. 50
Oleificio Borelli SPA mot EG-kommissionen, C 97/91 (1992) Rec 1 s. 6313

Lagrum

Artikel 8 i Kommissionens förordning (EEG) nr 3887/92 av den 23 december 1992 om fastställande av tillämpningsföreskrifter för det integrerade administrations- och kontrollsystemet för vissa av gemenskapens stödsystem
2 § och 15 § lagen (1994:1710) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
10 §, 33 § och 34 § förordningen (1994:1715) om EG:s förordningar om jordbruksprodukter
1 § och 3 § i Jordbruksverkets föreskrifter om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberättigande grödor och om foderareal (SJVFS 1995:21)
2 § lagen (1994:1500) med anledning av Sveriges anslutning till Europeiska unionen
Artikel F 2 av Gemensamma bestämmelser i fördraget den 7 februari 1992 om Europeiska unionen (Maastrichtföredraget)
Artikel 6 lagen (1994:1219) om den europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna
14 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar
1 § och 3 § i Jordbruksverkets föreskrifter om arealersättning till jordbrukare som odlar ersättningsberättigande grödor och om foderareal (SJVFS 1995:21)

Litteratur

Rättsskyddsprincipen, s. 108-112
Effective Protection of Community Rights in Sweden: Judicial Review of Administrative Decisions applying the Common Agricultural Policy ur Dealing with Integration, Ed.Cameron and Simoni
Rättegångsbalken I, s. 10:38-10:38 b
JT 1994-95, s. 731-737
JT 1995-96, s. 232-240
SvJT 1995, s. 63-66
FT 1995, s. 211-215 och SvJT 1997 s. 465

Aktuella lagrum

1 §
3 §
1994:1715 10 §
1994:1715 33 §
1994:1715 34 §
1995:21 1 §
1995:21 3 §

Målnummer

B 63-96

Domstol

Arbetsdomstolen

Avgörandedatum

1997-05-28

Referatnummer

AD 1997 nr 69

Sammanfattning

Inför Sveriges inträde som medlem i den Europeiska unionen (EU) den 1 januari 1995 nominerade den svenska regeringen genom beslut i december 1994 en svensk man till befattning som domare i Europeiska gemenskapernas domstol (EG-domstolen). Den 1 januari 1995 beslöt företrädare för samtliga dåvarande EU-medlemsstaters regeringar - dvs. även den svenska regeringen - gemensamt att utnämna mannen till domarbefattningen. - En kvinnlig domare väckte vid tingsrätten talan mot svenska staten och yrkade att staten skulle förpliktas att utge skadestånd till henne. Hon hävdade att den svenska regeringen hade agerat könsdiskriminerande till nackdel för henne när regeringen nominerade och, tillsammans med övriga EU-medlemsstaters regeringar, utnämnde mannen och inte henne till domare i EG-domstolen. Till stöd för sin talan åberopade hon bl.a. bestämmelserna i 16 och 25 §§ jämställdhetslagen (1991:433) och den tolkning och tillämpning av dessa bestämmelser som enligt hennes mening borde göras till följd av EES-avtalet och EG-rätten. Hon gjorde gällande att hon hade bättre sakliga förutsättningar för arbetet än mannen. Staten bestred kvinnans talan. - Tingsrätten beslöt att genom särskild dom - mellandom - pröva om skadeståndssanktionerade bestämmelser om rätt till lika behandling av män och kvinnor vid tillträde till anställning, vilka gällt enligt svensk rätt eller EG-rätt under tiden december 1994 och januari 1995, hade varit tillämpliga för staten i samband med tillsättningen av en svensk domare i EG-domstolen. I mellandom besvarade tingsrätten den ställda frågan (mellandomstemat) nekande. Domen överklagades av kvinnan med yrkande om att mellandomstemat skall besvaras jakande. Staten bestred ändring. - I arbetsdomstolen uppkommer bl.a. följande frågor: 1) Vilken betydelse har i detta fall EG-rätten för ställningstagande till mellandomstemat? - 2) Föreligger förutsättningar för arbetsdomstolen att avgöra målet utan att först begära ett förhandsavgörande av EG-domstolen enligt ar

Lagrum

Artikel 177 i Romfördraget (1994:1500)
16 § och 25 § jämställdhetslagen (1991:433)
17 kap. 5 § rättegångsbalken (1942:740)

Arbetsdomstolens domsnummer

69/97

Aktuella lagrum

1991:433 16 §
1991:433 25 §