Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 1582-86
Högsta domstolen
1986-12-16
NJA 1986 s. 770
NJA 1986:135
TR har dömt tilltalad för misshandel till villkorlig dom och böter. Mot domen har den tilltalade men inte åklagaren vädjat. Den pågående lagföringen i Sverige har likväl i mål om häktning i utlämningsärende ansetts utgöra sådant hinder mot utlämning av den tilltalade till Danmark som avses i 6 § 1 st lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge och därmed ansetts böra beaktas i häktningsfrågan.
NJA 1984 s. 918
NJA 1984 s. 452
6 § 1 st. lagen (1959:254) om utlämning för brott till Danmark, Finland, Island och Norge
Ö 1965-85
Högsta domstolen
1985-12-19
NJA 1985 s. 868
NJA 1985:157
Fråga om häktning för brott för vilket inte är stadgat lindrigare straff än fängelse i två år. 24 kap 1 § 3 st RB.
Häktningspresumtionen
24 kap. 1 § 3 st. rättegångsbalken (1942:740)
Ö 1938-84
Högsta domstolen
1985-01-04
NJA 1985 s. 20
NJA 1985:3
Norsk medborgare, som står under åtal i Sverige, har begärts utlämnad till Norge enligt nordiska utlämningslagen. Då hinder för utlämning enligt 6 § 1 st nämnda lag kan komma att föreligga under avsevärd tid har häktning ansetts vara alltför ingripande åtgärd och har i stället förordnande om reseförbud meddelats.
6 § 1 st. lagen (1959:254) om utlämning till Danmark, Finland, Island och Norge
Ö 1802-83
Högsta domstolen
1983-12-22
NJA 1983 s. 894
NJA 1983:161
Hinder har inte ansetts möta mot att den som redan är häktad som misstänkt för brott blir häktad för även annan brottslighet eller att en gärning för vilken misstänkt häktats blir i senare häktningsbeslut rubricerad på annat sätt än i det ursprungliga beslutet.
NJA 1981 s. 1204
24 kap. 18 § 2 st. rättegångsbalken (1942:740)