Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 8481-15
Mark- och miljööverdomstolen
2016-12-20
MÖD 2016:30
Omprövning av en markavvattningssamfällighet ----- Huvudmannen för avloppsinstresset ansökte om omprövning av kostnadsfördelningslängden i ett s.k. dikningsföretag som ska tillgodose både ett markavvattningsintresse och ett avloppsintresse. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att fördelningen av underhållskostnaden ska beräknas utifrån den vattenmängd per år som tillförs ledningen. Även kortvariga flödestoppar från ett samhälle, vattnets beskaffenhet och intressenternas nytta av anläggningen ska beaktas.
3 kap. 6 § och 7 kap. 17 § lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet
M 2257-13
Mark- och miljööverdomstolen
2014-01-10
MÖD 2014:5
Tillsyn över vattenverksamhet ----- Bortledande av dagvatten som uppstår på ett antal fastigheter utanför detaljplanelagt område har inte ansetts utgöra avledande av avloppsvatten och inte heller markavvattning i den mening som avses i 11 kap. miljöbalken. De åtgärder i form av uppförande av enstaka bostadshus som vidtagits på fastigheterna har inte heller i övrigt ansetts ha en sådan inverkan på mark- och vattenförhållandena på en intilliggande fastighet att tillsynsmyndigheten borde ha vidtagit tillsynsåtgärder. Det har således inte funnits anledning för länsstyrelsen att ingripa.
26 kap. 1 §, 9 kap. 2 § samt 11 kap. 2 § och 13 § miljöbalken (1998:808)
2 § lagen (2006:412) om allmänna vattentjänster
F 514-13
Mark- och miljööverdomstolen
2013-11-13
MÖD 2013:49
Fråga om avledande av avloppsvatten eller markavvattning ----- Lantmäteriet har genom omprövning med stöd av anläggningslagen kompletterat en gemensamhetsanläggning för väg genom att tillföra den vissa anläggningar för dagvattenhantering. Mark- och miljödomstolen har därefter avvisat den ansökta åtgärden då det ansågs vara fråga om markavvattningsverksamhet som inte kan prövas i en anläggningsförrättning. Mark- och miljööverdomstolen fann att det inte enbart var fråga om avledande av vatten för viss eller vissa fastigheters räkning utan även att avleda vatten från en delsträcka av vägen, och att det därför var fråga om avloppsvatten och inte markavvattning. Vid den bedömningen är anläggningslagen tillämplig och Lantmäteriet behörig myndighet. Det överklagade avgörandet har därför undanröjts och målet visats åter till mark- och miljödomstolen för prövning av ansökan enligt anläggningslagen.
1 kap. 1 § anläggningslagen (1973:1149)
3 kap. lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet
M 6105-11
Mark- och miljööverdomstolen
2012-03-08
MÖD 2012:7
Uppläggning av fyllnadsmassor i ett vattenområde ansågs inte vara markavvattning ----- En tomtägarförening lade fyllnadsmassor i ett område som delvis utgjorde ett vattenområde utan att först inhämta tillstånd till åtgärden. Länsstyrelsen ansåg att åtgärden var att betrakta som markavvattning och förelade föreningen att vidta rättelse genom att ta bort massorna. Mark- och miljööverdomstolen fann att utfyllnaden inte utförts för att sänka vattennivån i området eller för att förbättra avvattningen av marken och att syftet inte heller varit invallning till skydd mot vatten. Ett väsentligt syfte med utfyllnaden får istället anses vara att tillskapa en markyta som man med större lätthet kunde vistas på. Mark- och miljööverdomstolen instämde därvid i mark- och miljödomstolens bedömning att den utfyllnad som föreningen vidtagit inte var att betrakta som markavvattning enligt definitionen i 11 kap. 2 § 4 miljöbalken och att utfyllnaden inte på den grunder kunde anses vara tillståndspliktig markavvattning.
11 kap. 2 § 4 miljöbalken (1998:808)
M 857-08
Miljööverdomstolen
2008-10-06
MÖD 2008:26
Föreläggande att återställa ett vattenavledningsföretag av år 1926 i ursprungligt skick ----- Rensningar utfördes i företaget dels under 1970-talet dels år 1999. Då rensningarna under 1970-talet inte stod i strid med den äldre vattenlagen var åtgärderna inte prövningspliktiga. Härigenom tillskapades däremot en ny och laglig vattenanläggning vars djupnivåer, och inte 1926 års djupnivåer, skulle vara utgångspunkt för bedömningen av om 1999 års rensningar förändrat vattnets djup så att tillståndsplikt förelegat. Miljööverdomstolen fann att så inte var fallet. Föreläggande om återställningsåtgärder kunde därmed inte lagligen riktas mot företaget. Föreläggandet undanröjdes.
11 kap. 13 § 1 st. och 15 § 1 st., 16 kap. 10 § samt 26 kap. 9 § och 14 § miljöbalken (1998:808)
7 kap. 45 § vattenlagen (1918:523)
7 kap. 45 § vattenlagen (1918:523)