Rättsfall baserat på valda nyckelord.
Ö 3381-93
Högsta domstolen
1996-02-09
NJA 1996 s. 46
NJA 1996:6
Ett konkursbo har ansetts kunna återta sin förklaring, att boet inte avsåg att överta gäldenärens talan i en rättegång som pågick mellan gäldenären och annan angående egendom som hörde till konkursboet. 3 kap 9 § KL.
3 kap. 9 § konkurslagen (1987:672)
A 106-92
Arbetsdomstolen
1993-11-24
AD 1993 nr 194
Ett bolag i måleribranschen försätts i konkurs. Bolaget var då bundet av kollektivavtalet för måleriyrket mellan Målaremästarnas Riksförening och Svenska Målareförbundet. I detta avtal, finns bl.a. bestämmelser om skyldighet för arbetsgivaren att erlägga arbetsmarknadsavgifter. - Konkursboet säger upp de anställda i bolaget, men driver verksamheten vidare med de uppsagda arbetstagarna under de uppsägningstider som gäller för dem. Boet har ostridigt inte varit arbetsgivare för dem. Tvisten i målet gäller huruvida konkursboet är skyldigt att enligt kollektivavtalet utge arbetsmarknadsavgifter till Svenska Målareförbundet och den häri ingående frågan om en fordran på en sådan avgift utgör en konkurs- eller massafordran enligt konkurslagen.
11 kap. 1 § konkurslagen (1987:672)
194/93
Ö 129-88
Högsta domstolen
1988-10-12
NJA 1988 s. 494
NJA 1988:87
Fråga om konkursbos försättande i konkurs har prövats utan hinder av att konkursgäldenärens konkurs under handläggning en i HD avskrivits enligt 185 d § KL (1921:225).
185 d § konkurslagen (1921:225)
Ö 563-83
Högsta domstolen
1984-09-03
NJA 1984 s. 602
NJA 1984:102
Med stöd av 40 och 47 §§ miljöskyddslagen har Lst:n först förelagt ett konkursbo att transportera bort miljöfarligt avfall och därefter, då föreläggandet inte efterkommits, anmodat kronofogdemyndigheten att ombesörja transporten på konkursboets bekostnad. Utmätning för kostnaderna har skett hos konkursboet. Fråga i vad mån Lst:ns beslut kan prövas i utmätningsmålet.
40 § miljöskyddslagen (1969:387)
47 § miljöskyddslagen (1969:387)
3 kap. 21 § utsökningsbalken (1981:774)
Ö 928-82
Högsta domstolen
1984-02-28
NJA 1984 s. 113
NJA 1984:20
Utmätning hos konkursbo har i och för sig ansetts kunna äga rum för en fordran mot boet. Då det emellertid av den åberopade exekutionsurkunden inte klart framgick, om fordringen riktade sig mot konkursboet eller konkursgäldenären, har urkunden funnits inte kunna läggas till grund för sådan utmätning.
NJA 1979 s. 264
NJA 1979 s. 427
NJA 1951 s. 238
37 § 1 mom. stämpelskattelagen (1964:308) i dess lydelse före den 1 juli 1982
37 § 1 mom. stämpelskattelagen (1964:308) i lydelse före 1 juli 1982