Rättsfall baserat på valda nyckelord.
ÖÄ 9135-12
Svea hovrätt
2013-04-11
RH 2013:22
Fråga om förordnande av boutredningsman på ansökan av borgenär. En person som hade lån hos borgenären mot säkerhet i fast egendom avled. Borgenären hade ingen praktisk möjlighet att ta säkerheten i anspråk eftersom det inte förrättats bouppteckning för dödsboet. Hovrätten fann att borgenärens rätt måste anses äventyras på ett sådant sätt att ansökan om boutredningsman skulle bifallas.
19 kap. 1 § ärvdabalken (1958:637)
Kommentar till ärvdabalken II, 5 uppl., s. 93 f.
Ö 2652-97
Högsta domstolen
1997-10-17
NJA 1997 s. 701
NJA 1997:116
Sedan borgenär ansökt om gäldenärs försättande i konkurs men innan domstol fattat beslut med anledning av ansökningen, har gäldenären betalat hela den skuld som legat till grund för denna. Konkurssökanden är härefter inte längre att anse som borgenär, varför förutsättningar saknas för bifall till konkursansökningen.
2 kap. 6 § konkurslagen (1987:672)
Ö 1997-93
Högsta domstolen
1993-10-11
NJA 1993 s. 517
NJA 1993:93
Fråga om personer som föreslagits till granskningsmän i konkurs varit lämpliga för uppdraget. 7 kap 30 § KL.
NJA 1981 s. 274
7 kap. 30 § konkurslagen (1987:672)
T 407-90
Högsta domstolen
1992-06-16
NJA 1992 s. 351
NJA 1992:56
Borgenär har ansetts ha en principiell skyldighet att beakta att borgensmans regressrätt inte helt eller delvis går förlorad. Bank, som åsidosatt denna skyldighet och inte kunnat visa att borgensmannen ej lidit skada på grund av försummelsen, har ansetts förlora sin rätt enligt borgensåtagandet.
NJA 1991 s. 277
10 kap. handelsbalken (1736:0123 s. 2)
Ö 1458-87
Högsta domstolen
1989-02-03
NJA 1989 s. 28
NJA 1989:7
Fråga om behörighet för borgenär att föra talan mot beslut varigenom gäldenär på egen begäran försatts i konkurs.
NJA 1913 s. 354
NJA 1944 s. 489
1 kap. 25 § konkurslagen (1921:225)