Alla rättsfall som refererar till Miljöbalk (1998:808).
M 7874-01
Miljööverdomstolen
2002-11-11
MÖD 2002:76
Strandskyddsdispens ----- En tio meter lång träbrygga hade förlängts med en 30-35 meter lång flytbrygga. Länsstyrelsen förelade ägaren att riva flytbryggan med hänvisning till strandskyddsreglerna och att landskapsskyddsförordnande rådde på platsen, ett beslut som fastställdes av miljödomstolen. Miljööverdomstolen delade underinstansernas bedömning och motiverade detta med att flytbryggan i dess aktuella storlek skulle ha en avhållande effekt på det rörliga friluftslivet och att det inte hade framkommit någon omständighet i målet som vid en avvägning mellan allmänna och enskilda intressen utgjorde särskilda skäl för dispens. Även fråga om rättegångskostnader.
7 kap. 13 §, 14 §, 16 §, 18 § och 26 § miljöbalken (1998:808)
15 §, 16 §, 16 a § och 19 § naturvårdslagen (1964:822) i lydelse före den 1 januari 1975
M 4994-01
Miljööverdomstolen
2002-11-08
MÖD 2002:74
Tillstånd till verksamheten vid en läkemedelsfabrik ----- Länsstyrelsen överklagade miljödomstolens dom med avseende på brister i säkerhetsrapporten. Miljööverdomstolen fann inledningsvis att kravet på en sådan rapport är detsamma i tillståndsprövningar som i det fortlöpande säkerhetsarbetet som Sevesolagen föreskriver för vissa verksamheter. Arbetet med att identifiera och förebygga risker kan inte enligt lagens intentioner göras en gång för alla utan måste pågå kontinuerligt. Slutligen bedömde domstolen att den rapport som bolaget givit in i målet med kompletteringar var godtagbar, bl.a. mot bakgrund av att identifieringen av värsta tänkbara skadehändelse var baserad på vedertagna metoder. Överklagandet avslogs.
22 kap. 1 § 6 miljöbalken (1998:808)
8 § och 11 § lagen (1999:381) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
7 § förordningen (1999:382) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1999:5 ) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
Rådets direktiv 96/82/EG av den 9 december 1996 om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga olyckshändelser där farliga ämnen ingår.
Statens räddningsverks föreskrifter (SRVFS 1999:5 ) om åtgärder för att förebygga och begränsa följderna av allvarliga kemikalieolyckor
M 9011-01
Miljööverdomstolen
2002-11-06
MÖD 2002:72
Förbud enligt 26 kap. 9 § miljöbalken ----- Användningen av impregnerade stolpar som avgränsning för tomt kan inte förbjudas med stöd av produktvalsregeln i 2 kap. 6 § i miljöbalken. Utrymmet för att tillämpa regeln är mycket begränsat i vart fall när det gäller privatpersoner och när användningen inte strider mot Kemikalieinspektionens föreskrifter.
2 kap. 1 §, 6 § och 7 § miljöbalken (1998:808)
9 kap. 32 § och 33 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer
9 kap. 32 § och 33 § Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1998:8) om kemiska produkter och biotekniska organismer
M 4353-01
Miljööverdomstolen
2002-11-05
MÖD 2002:71
Miljösanktionsavgift ----- En miljönämnden hade, för överlåtelse av kemiska produkter i en butik, påfört ett företag miljösanktionsavgift enligt punkt 5.7 i bilagan till förordningen om miljösanktionsavgifter. Miljödomstolen underkände emellertid avgiften med hänvisning till det i målet endast var visat att de omärkta förpackningarna med kemikalier hade förvarats i butiken, inte överlåtits. Miljööverdomstolen fastställde miljödomstolen dom.
30 kap. 1 § och 2 § miljöbalken (1998:808)
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter
Punkt 5.7 i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter
Kemikalieinspektionens föreskrifter (KIFS 1994:12) om klassificering och märkning av kemiska produkter
M 5889-00
Miljööverdomstolen
2002-10-24
MÖD 2002:68
Strandskyddsdispens ----- Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att miljödomstolen hade haft fel sammansättning men att detta inte hade inverkat på målets utgång då domstolen varit enig. Därför fanns inte skäl att återförvisa målet till miljödomstolen. I sak gällde målet byggande av bostadshus i ett område som omfattades av förordnande om landskapsbildsskydd och utökat strandskydd (300 m) samt var utpekat som riksintresse. Enligt MÖD skall dispens från strandskyddet i ett sådant område ske med särskild restriktivitet. Att på platsen bygga ett bostadshus, om än för att möjliggöra djurhållning, bedömdes därför inte utgöra särskilda skäl för sådan dispens.
3 kap. 6 §, 7 kap. 13 §, 14 §, 16 § och 18 § samt 20 kap. 3 § och 5 § miljöbalken (1998:808)
15 §, 16 §, 16 a § och 19 § naturvårdslagen (1964:822) i lydelse före den 1 januari 1975