Alla rättsfall som refererar till Lag (1957:668) om utlämning för brott.
Ö 2658-03
Högsta domstolen
2003-10-15
NJA 2003 s. 435
NJA 2003:63
En person har i Sverige åtalats och dömts för bl. a. införsel av viss mängd narkotika till Sverige. Domen har ansetts utgöra hinder för utlämning till annat land för utförsel av samma narkotika från detta land.
10 § första stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott
30 kap. 9 § rättegångsbalken (1942:740)
Ö 3574-03
Högsta domstolen
2003-10-09
NJA 2003 s. 405
NJA 2003:59
Fråga om beviskravet vid häktning i utlämningsärende.
9 § och 16 § lagen (1957:668) om utlämning för brott
Ö 2970-03
Högsta domstolen
2003-09-19
NJA 2003 s. 354
NJA 2003:50
Det mellan Sverige och Australien gällande utlämningsavtalet har ansetts utgöra en sådan överenskommelse som avses i 9 § tredje stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott om att godta häktningsbeslut som meddelats av domstol eller domare om det inte framgår att beslutet är uppenbart oriktigt.
9 § lagen (1957:668) om utlämning för brott
Ö 1356-03
Högsta domstolen
2003-07-22
NJA 2003 s. 318
NJA 2003:47
Hinder mot utlämning för brott har ansetts föreligga, när den som begärs utlämnad dömts i sin utevaro till långt fängelsestraff och det inte visats i utlämningsärendet att han personligen och i detalj underrättats om åtalet mot honom och inte heller att han personligen kallats till huvudförhandlingen.
NJA 1986 s. 262
NJA 2000 s. 243
NJA 1984 s. 903
NJA 1989 s. 263
NJA 1993 s. 18
NJA 1996 C 85
NJA 1997 C 76
Europadomstolens avgörande den 12 februari 1985 i fallet Colozza
Europadomstolens avgörande den 19 december 1989 i fallet Brozicek
Europadomstolens avgörande den 28 augusti 1991 i fallet F.C.B. mot Italien
Europadomstolens avgörande den 12 oktober 1992 i fallet T. mot Italien
9 § tredje stycket lagen (1957:668) om utlämning för brott
Artikel 6.3 i Europeiska konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (1994:1219)
B 736-03
Högsta domstolen
2003-04-11
NJA 2003 s. 133
NJA 2003:22
Den tid om 45 dagar, som enligt art. 14 i den europeiska utlämningskonventionen skall ha förflutit innan den som utlämnats får, utan samtycke från den främmande staten, åtalas för annat, före hans utlämnande begånget brott än det för vilket han utlämnats, skall räknas från det att straffet har till fullo verkställts och inte från tidpunkten för villkorlig frigivning.
2 kap. 8 § andra stycket brottsbalken (1962:700)
12 § första stycket 1 lagen (1957:668) om utlämning för brott