M 4962-07
Miljööverdomstolen
2010-09-27
MÖD 2010:50
Skadestånd ----- Makarna S, ägare till en fastighet belägen invid en sjö, yrkade skadestånd av RS som ca 2 km nedströms sjön drev ett vattenkraftverk i en kanal som går från sjöns utlopp. RS hade tillstånd till att dämma vattnet i kraftverkets damm upp till en viss nivå. Makarna S åberopade som grund för sin talan att RS hade låtit vattnet i kraftverksdammen överstiga den tillåtna nivån, vilket påverkat vattennivån i sjön så att makarna S:s fastighet översvämmats. Miljööverdomstolen fann att fråga inte var om sådan verksamhet som avses i 32 kap. miljöbalken och att frågan skulle avgöras enligt allmänna skadeståndsrättsliga priciper. Miljööverdomstolen fann vidare att ett sänkt beviskrav beträffande kausalsambandet kunde tillämpas i ett fall som detta. Då det emellertid var utrett i målet att översvämningarna inte kunde ha orsakats av den otillåtna dämningen i kraftverksdammen ogillades makarna S:s talan.
NJA 1993 s. 764
32 kap. 1 § miljöbalken (1998:808)
7 kap. 2 § 11 p. lagen (1988:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet