Sök nyckelord

Sökresultat rättsfall

Rättsfall baserat på valda nyckelord.

Våtmark
Hittade 5 rättsfall

Målnummer

P 7143-19

Domstol

Mark- och miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2020-03-31

Referatnummer

MÖD 2020:5

Sammanfattning

Strandskydd inom detaljplan ----- Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att en konstgjord badsjö, anlagd 1933, som inte ingår i något naturligt system för tillförsel av vatten inte kan anses vara en insjö eller ett vattendrag i den mening som avses i 7 kap. 13 § första stycket miljöbalken och därmed inte omfattas av strandskydd. Mark- och miljödomstolens dom, varigenom en detaljplan upphävdes med hänvisning till strandskyddet, har därför ändrats.

Hänvisade publiceringar

Mark- och miljööverdomstolens dom 2013-10-14 i mål nr F 5418-13
Mark- och miljööverdomstolens dom 2015-06-11 i mål nr M 10756-14

Lagrum

7 kap. 13 § miljöbalken (1998:808)

Aktuella lagrum

Målnummer

M 10364-16

Domstol

Mark- och miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2017-06-07

Referatnummer

MÖD 2017:64

Sammanfattning

Förlängd nätkoncession för linje enligt ellagen ----- Mark- och miljööverdomstolen har upphävt ett villkor i koncessionsbeslutet om framförande av maskiner på våtmarker, då sådan verksamhet omfattas av miljöbalkens regler om bl.a. samråd i 12 kap. 6 §. Det är i detta fall inte miljömässigt motiverat att föreskriva ett sådant villkor i koncessionsbeslutet och det är även mer lämpligt att de tillsynsmyndigheter som har lokalkännedom beslutar om försiktighetsmått och utövar den operativa tillsynen. Mark- och miljööverdomstolen har samma dag meddelat domar i flera mål rörande denna fråga, se även mål nr M 9393-16, M 9395-16 och M 9397-16.

Lagrum

12 kap. 6 § och 26 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)
2 kap. 8 a § och 11 § ellagen (1997:857)

Målnummer

M 7240-06

Domstol

Miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2007-06-29

Referatnummer

MÖD 2007:21

Sammanfattning

Fråga om förutsättningar att medge generell dispens från gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall ----- En miljödomstol meddelade tillstånd att deponera avfall med lakningsvärden som var tre gånger högre än de gränsvärden som angavs i Naturvårdsverkets föreskrifter. Miljööverdomstolen ansåg att domstolen visserligen hade haft behörighet att pröva frågan om dispens från föreskrivna gränsvärden, däremot inte att medge en generell dispens för alla gränsvärden i Naturvårdsverkets föreskrifter. Villkoret upphävdes.

Hänvisade publiceringar

MÖD 2001:4 (M 1097-00)

Lagrum

7 kap. 28 a § och 21 kap. 3 § miljöbalken (1998:808)
15 § och 15 a § förordningen (2001:512) om deponering av avfall
35 a §, 35 b § och 35 c § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall
Rådets direktiv 1999/31/EG av den 26 april 1999 om deponering av avfall. Ändrad genom Rådets beslut 2003/33/EG och förordning (EG) nr 1882/2003
Rådets beslut 2003/33/EG av den 19 december 2002 om kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid avfallsdeponier i enlighet med artikel 16 i, och bilaga II till, direktiv 1999/31/EG
35 a §, 35 b § och 35 c § Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2004:10) om deponering, kriterier och förfaranden för mottagning av avfall vid anläggningar för deponering av avfall

Aktuella lagrum

35 a §
35 b §
35 c §
2004:10 35 a §
2004:10 35 b §
2004:10 35 c §

Målnummer

M 7531-04

Domstol

Miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2005-07-21

Referatnummer

MÖD 2005:41

Sammanfattning

Tillstånd till inrättande av en avloppsanläggning ----- Lokalisering av en avloppsanläggning för infiltration av WC-vatten har inte godtagits då jordlagret som mest bestod av lera och mjäla, var ytterst tunt samt att det saknades utredning om sprickbildning i berggrunden.

Lagrum

9 kap. 7 § miljöbalken (1998:808)

Aktuella lagrum

Målnummer

M 506-01

Domstol

Miljööverdomstolen

Avgörandedatum

2002-11-25

Referatnummer

MÖD 2002:80

Sammanfattning

Tillstånd till anläggning för avloppsrening ----- I ett tillstånd för ett reningsverk hade länsstyrelsen föreskrivit att kommunen som kompensationsåtgärd skulle komplettera reningsverket med anläggande av en våtmark, ett krav som miljödomstolen godtog. Miljööverdomstolen upphävde villkoret med hänvisning till att en våtmarks fosforreducerande effekt skulle vara mycket begränsad och fördelarna för miljön därigenom små, särskilt med beaktande av de utsläppsnivåer som fastställts för anläggningen (10 mg/l BOD7 och 0,3 mg/l totalfosfor). Mot denna bakgrund och de driftkostnader som skulle uppkomma ansåg domstolen att kravet på våtmark var orimligt.

Lagrum

2 kap. 3 § och 7 §, 9 kap. samt 16 kap. 9 § miljöbalken (1998:808)