Rättsfall baserat på valda nyckelord.
PMT 5885-18
Patent- och marknadsöverdomstolen
2019-03-22
PMÖD 2019:9
I ett mål om upphovsrättsintrång har ett armbandsur ansetts vara ett upphovsrättsligt skyddat verk, i form av ett alster av brukskonst. Ett bolag som har tillverkat en närmast identisk klocka har därför ansetts ha gjort sig skyldigt till upphovsrättsintrång. Patent- och marknadsöverdomstolen har konstaterat att det efter EU-domstolens dom i det s.k. Levola Hengelo-målet står klart att bedömningen av om ett alster är att betrakta som ett verk ska göras med utgångspunkt i de av EU-domstolen formulerade kriterierna. Vid bedömningen av om den s.k. DW-klockan utgör ett verk har Patent- och marknadsöverdomstolen bedömt att klockan som helhet är originell i den meningen att den varit upphovsmannens egen intellektuella skapelse, eftersom upphovsmannen gjort egna fria och kreativa val. Vidare har klockan ansetts ha ett sådant uttryck som gjort det möjligt att identifiera alstret med tillräcklig precision och objektivitet. Det förhållandet att det funnits utseendemässigt liknande produkter vid tidpunkten för DW-klockans tillkomst, liksom att klockans olika formelement varit kända sedan tidigare, har inte hindrat ett upphovsrättsligt skydd. Domstolen har bifallit rättighetshavarens yrkande om förbud vid vite mot marknadsföring och försäljning av intrångsgörarens s.k. WG-klocka. Domstolen har även bifallit rättighetshavarens yrkande om korrigeringsåtgärder, i form av förstörelse av WG-klockorna på intrångsgörarens bekostnad, liksom spridning av information om domen på Facebook eller Instagram under fyra veckor. Patent- och marknadsöverdomstolen har slutligen fastställt dels att rättighetshavaren har rätt till skälig ersättning för utnyttjandet av DW-klockan, dels ersättning för ytterligare skada till följd av skada på DW-klockans anseende. Rättighetshavarens begäran om fastställande av rätt till ersättning till följd av skada på grund av utebliven vinst har avslagitPatent- och marknadsöverdomstolen har bestämt, i enlighet med huvudregeln, att domen inte får överklagas till
NJA 1984 s. 34
NJA 1994 s. 74
NJA 2005 s. 180
NJA 2005 s. 517
NJA 2008 s. 339
NJA 2018 s. 883
NJA 2019 s. 3 (Dreamfilm)
RH 1985:83
Upphovsrättslagen (1960:729)
Viteslagen (1985:206)
Rättegångsbalken (1942:740)
668-15
Högsta förvaltningsdomstolen
2016-02-02
HFD 2016 ref. 5
Medlemmarna i en DJ-duo har i visst fall ansetts vara utövande konstnärer som framför upphovsrättsligt skyddade verk. Framförandet omfattas därför av undantag från skatteplikt. Förhandsbesked angående mervärdesskatt.
3 kap. 11 § 1, 7 kap. 1 § tredje stycket 5 mervärdesskattelagen (1994:200)
Ö 1186-08
Hovrätten över Skåne och Blekinge
2008-06-11
RH 2009:6
Vid intrångsundersökning enligt 56 a § upphovsrättslagen har sökanden bevisbördan för att upphovsrätt föreligger och någon bevislättnad i denna fråga finns inte. Det åvilar därmed sökanden att konkret visa att de aktuella handlingarna åtnjuter upphovsrättsligt skydd.
56 a § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk