Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 3825-03
Miljööverdomstolen
2003-11-27
MÖD 2003:121
Förbud mot uppförande av radiomast ----- Länsstyrelsen i Dalarna hade förbjudit uppförandet av en radiomast på Sollerön med hänvisning till att masten skulle skada riksintressena i området (kulturmiljön och naturmiljön). Förbudet upphävdes av miljödomstolen. Efter överklagande av länsstyrelsen fastställde Miljööverdomstolen det ursprungliga förbudet och uttalade att det som framkommit i målet talade för att mastanläggningen skulle komma att skada riksintressena i området för i första hand kulturmiljövård men även naturvård. Det kunde även hållas för troligt att andra möjligheter än den valda placeringen stod till buds för nätbolaget för etablerandet av ett telenät på Sollerön, men någon utredning om möjliga alternativ hade inte presenterats. Vid en sammantagen bedömning fann därför domstolen att intresset av att värna om det kulturhistoriskt intressanta området vägde tyngre än nätbolagets intresse av att få uppföra mastanläggningen på platsen.
2 kap. 4 § och 12 kap. 6 § 4 st. miljöbalken (1998:808)
M 337-03
Miljööverdomstolen
2003-11-11
MÖD 2003:108
Tillstånd till bergtäkt ----- Med ändring av underinstansernas avgörande meddelade Miljööverdomstolen (MÖD) tillstånd till en bergtäkt. Efter att ha inhämtat yttrande från bl.a. Konkurrensverket konstaterade MÖD att materialet i berget var särskilt lämpat för vägbeläggning och att detta behov inte kunde tillgodoses genom befintliga täkter i regionen. Även med hänsyn till nyttan av konkurrens när det gäller ballastmaterial fanns behov av den sökta täkten. Då täkten bedömdes medföra endast begränsade skador på miljön och det inte fanns någon bebyggelse i närheten, ansågs verksamheten tillåtlig.
2 kap., 3 kap., 4 kap., 12 kap. 1 §, 2 § och 3 § miljöbalken (1998:808)
Täkt Miljöfarlig verksamhet Säkerhet Läby Frebro Bärbyleden Kulkvarnsvärde Hårdhet Uppsala
M 9282-02
Miljööverdomstolen
2003-11-07
MÖD 2003:106
Anläggande av vindkraftverk ----- Målet gällde vilka bullervärden som ska gälla vid vindkraftverk. Miljööverdomstolen (MÖD) konstaterade att Naturvårdsverkets Allmänna råd om externt industribuller (NV AR 1978:5) är framtagna för traditionell industriverksamhet. Några riktlinjer för vindkraftsbuller har inte utarbetats i Sverige. Eftersom det råder osäkerhet om störningseffekten av vindkraftsbuller så bör det leda till strängare krav än industribullernormen och att den ekvivalenta ljudnivån 40 dB(A) därför bör innehållas vid bostäder under hela dygnet.
2 kap. 3 §, 4 § och 7 § miljöbalken (1998:808)
Naturvårdsverkets allmänna råd AR (1978:5)
M 689-01
Miljööverdomstolen
2003-11-05
MÖD 2003:104
Föreläggande enligt miljöskyddslagen angående flygplatsverksamhet ----- En förening arrenderade och skötte driften vid en flygplats. För verksamheten fanns tillstånd enligt miljöskyddslagen. Miljönämnden förelade föreningen att vidta vissa försiktighetsåtgärder och begränsningar i verksamheten. Miljööverdomstolen (MÖD) instämde i underinstansernas bedömning att föreningen var verksamhetsutövare på flygplatsen och därför rätt adressat för kraven. Sedan uttalade domstolen att det faktum att föreningen var flygplatshållare och bedrev flygverksamhet på flygplatsen innebar att föreläggandet åtminstone skulle omfatta de flygplan som var stationerade där, vilket var den största delen av flygverksamheten. Redan detta skulle medföra påtaglig nytta för miljön. Vidare konstaterade MÖD att föreningen dels kan verka mot andra operatörer genom information, dels som flygplatshållare, med verkan mot alla operatörer, kan reglera vilka tider som starter och landningar får ske. Föreläggandet ändrades i vissa avseenden.
Koncessionsnämnden för miljöskydd, B 15/95
5 §, 10 §, 21 § och 40 § miljöskyddslagen (1969:387)
22 kap. 27 § miljöbalken (1998:808)
6 kap. 2 § luftfartslagen (1957:297)
66 § och 74 § luftfartsförordningen (1986:171)
Miljöfarlig verksamhet Borås Flygplatsförening Viared Prövotid Trafikvarv Utflygningsväg Luftrum
M 7066-02
Miljööverdomstolen
2003-10-21
MÖD 2003:103
Bullerdämpande åtgärder vid järnväg ----- Efter en upprustning av Ystadsbanan betalade Banverket ut ersättning till en fastighetsägare för att denne skulle kunna bygga ett bullerplank mot järnvägen. En tid därefter förelade miljönämnden Banverket att vidta bullerdämpande åtgärder vid fyra fastigheter i området, däribland den som omfattades av förlikningen med Banverket. Miljööverdomstolen (MÖD) godtog föreläggandet och uttalade att en förlikning inte utgör hinder mot att ställa krav på försiktighetsåtgärder enligt miljöskyddslagen, då denna lagstiftning syftar till skyddet av människors hälsa och miljön och är av indispositiv natur. När det gällde målet i sak, delade MÖD underinstansernas bedömning att åtgärderna vid banan motsvarade en väsentlig ombyggnad och att de bullernormer som fastslagits för sådana fall därför skulle tillämpas. Utgångspunkten för om störningarna skäligen borde tålas var de faktiska förhållandena vid de bullerstörda fastigheterna.
20 kap. 3 § 3 st. miljöbalken (1998:808)
5 § miljöskyddslagen (1969:387)
Miljöfarlig verksamhet Rättskraft Buller Bullerdämpande åtgärder Preklusion Prövningens omfattning Rättegångskostnad