Rättsfall baserat på valda nyckelord.
M 3865-05
Miljööverdomstolen
2006-01-11
MÖD 2006:1
Miljösanktionsavgift ----- En ägare av en hyresfastighet hade ålagts en miljösanktionsavgift sedan det vid flera tillfällen förekommit eldning av avfall i hyreshusets värmepanna. Det som lades fastighetsägaren till last var att en anläggning för förbränning av avfall tagits i drift utan anmälan. Miljööverdomstolen (MÖD) fann att det inte var fråga om en sådan anläggning utan i stället fråga om en oljeeldad panna för uppvärmning av ett flerbostadshus. Det som föranlett miljönämndens ingripande var att det vid flera tillfällen hade förekommit eldning i pannan med byggavfall och möbler. Enbart detta förhållande innebar enligt domstolens mening inte att pannan kunde betecknas som en anläggning för förbränning av avfall. MÖD undanröjde miljösanktionsavgiften.
30 kap. 1 § och 2 § miljöbalken (1998:808)
1 § förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter
Punkt 1.1. i bilagan till förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter
21 § 1 förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
14 § första stycket förordningen (2001:512) om deponering av avfall
3 § förordningen (2002:1060) om avfallsförbränning
M 9292-03
Miljööverdomstolen
2004-10-05
MÖD 2004:61
Miljösanktionsavgift ----- En enskild näringsidkare påfördes en miljösanktionsavgift på 5000 kr för att ha tagit en lokal där allmänheten erbjöds hygienisk behandling i bruk, utan att anmälan gjorts till den behöriga kommunala nämnden. Näringsidkaren överklagade beslutet. Innan lagakraftägande avgörande förelåg i målet skedde en lagändring genom vilken avgiften för den aktuella överträdelsen ändrades till 1000 kr. Miljööverdomstolen sänkte, med en analog tillämpning av 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken, miljösanktionsavgiften till det lägre beloppet. I målet var även fråga om massagebehandling innefattades i begreppet hygienisk behandling i 38 § förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd.
30 kap. 1 §, 2 §, 3 § miljöbalken (1998:808)
38 § förordningen (1988:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd
5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
M 1554-04
Miljööverdomstolen
2004-09-29
MÖD 2004:60
Miljösanktionsavgift ----- Sedan en person tagit lokal för hygienisk behandling i bruk utan att anmälan dessförinnan gjorts till vederbörande kommunala nämnd ålades denne att betala en miljösanktionsavgift på 5 000 kr. Med ikraftträdande den 1 april 2004 sänktes miljösanktionsavgiften för det aktuella slaget av överträdelser till 1 000 kr. Miljööverdomstolen ansåg efter överklagande, varvid yrkades att helt befrias från avgiften, att 5 § andra stycket lagen om införande av brottsbalken skulle analogt tillämpas när fråga uppkommer om utdömande av miljösanktionsavgifter. Den överklagade domen ändrades på det sättet att miljösanktionsavgiften bestämdes till 1 000 kr.
Förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter, Bilaga, Punkten 1.1
5 § andra stycket lagen (1964:163) om införande av brottsbalken
M 3123-02
Miljööverdomstolen
2003-03-14
MÖD 2003:20
Miljösanktionsavgift ----- Med hänvisning till legalitetsprincipen ansåg Miljööverdomstolen att miljösanktionsavgift inte kunde dömas ut för utebliven anmälan av krossverk för asfalt och betong, då anmälningsplikten enligt bilagan till förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd enbart täcker berg- eller gruskrossverk.
30 kap. 1 § och 2 § miljöbalken (1998:808)
1 § förordningen (1998:950) om miljösanktionsavgifter samt p. 1.1. i bilagan till denna förordning
SNI-kod 14.2-1 i bilagan till förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd