Ö 13624-20
Svea hovrätt
2021-11-25
RH 2022:5
En part krävde betalning av en annan. Den part som krävde betalning efterkom inte en begäran av motparten att styrka sin rätt till betalning utan väckte i stället talan och styrkte då sin rätt till betalning. Svaranden medgav omedelbart talan. Käranden och kärandens ombud bedömdes ha föranlett onödig rättegång samt förpliktades att svara solidariskt för svarandens rättegångskostnad. - Tingsrätten beslutade om solidariskt ansvar för ombudet utan att svaranden hade yrkat det. Hovrätten fann att rättegångsfel hade förekommit i tingsrätten genom att ombudet inte fått tillfälle att yttra sig i frågan om solidariskt ansvar men att rättegångsfelet kunde läkas genom att ombudet fick tillfälle att yttra sig i hovrätten.
NJA 1961 s. 157
NJA 2009 s. 441
RH 1983:161
RH 2006:22
18 kap. 7 § rättegångsbalken (1942:740)
Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 261/2004 av den 11 februari 2004 om fastställande av gemensamma regler om kompensation och assistans till passagerare vid nekad ombordstigning och inställda eller kraftigt försenade flygningar och om upphävande av förordning (EEG) nr 295/91
Rättegångsbalken, 1 juli 2021, JUNO, kommentaren till 35 kap. 1 § under rubriken Bevisvärderingen i särskilda fall.
Rättegångskostnad Solidariskt ansvar för rättegångskostnad Onödig rättegång Rättegångsfel Flygpassagerarförordningen