3 kap. Om rätt till gemensamt bete och om betesreglering.
18 § Stadgandena i 13--17 §§ om fastighet, vartill hör del i skogs- eller utmark, som den 1 januari 1933 var upplåten till gemensamt bete, äge motsvarande tillämpning å fastighet, vartill på grund av servitut hör betesrätt å sådan mark, dock att betesreglering ej må påfordras för fastigheten. I fråga om servitut, som nu sagts, må vid betesreglering, där det kan ske utan någons förfång, föreskrivas, att den berättigade skall med markägarens uteslutande utöva betesrätten å visst område av den fastighet, varå servitutet ligger. Dock må därtill ej anvisas mark å annan del av fastigheten än den betesrätten förut avsåg.