7 kap. Förhållandet till PEPP-spararens borgenärer
Återkrav vid en PEPP-sparares konkurs m.m.
5 § Om PEPP-spararen eller dödsboet efter denne försätts i konkurs och spararen senare än tre år före den fristdag som anges i 4 kap. 2 § konkurslagen (1987:672) har gjort inbetalningar till PEPP-sparandet med belopp som vid betalningstillfället inte stod i skäligt förhållande till spararens villkor, får konkursboet av tillgodohavandet hos PEPP-sparinstitutet kräva åter vad spararen har betalat för mycket. Om spararen eller en panthavare inte har lämnat sitt samtycke till återbetalningen, ska konkursboet för prövning av dess rätt väcka talan mot denne. Vid en sådan talan tillämpas 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen. Om PEPP-förmånerna har betalats ut, är den som har tagit emot beloppet skyldig att till konkursboet betala tillbaka det belopp som konkursboet annars hade kunnat kräva av PEPP- sparinstitutet. Om beloppet har mottagits av en förmånstagare, gäller detta dock bara om utbetalningen har skett senare än sex månader före fristdagen. Återbetalningsskyldigheten kan jämkas om det finns synnerliga skäl. Också vid en talan mot den som har uppburit PEPP-förmånerna tillämpas 4 kap. 19 och 20 §§ konkurslagen. Första och andra styckena tillämpas också i fråga om planförhandling vid företagsrekonstruktion. Vid en talan med anledning av planförhandling tillämpas 5 kap. 2 och 3 §§ lagen (2022:964) om företagsrekonstruktion. Krav enligt denna paragraf får inte göras gällande till nackdel för förmånstagare med oåterkalleligt förordnande.