2011:1261 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2012. Förordningen tillämpas första gången enligt följande uppställning: När det gäller tillämpas förordningen första gången på a) F-skatt, särskild A-skatt och slutlig skatt skatt som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012 b) arbetsgivaravgifter avgifter som avser redovisningsperioden januari 2012 c) skatteavdrag skatt som ska dras av från ersättningar som betalas ut efter utgången av 2011 d) mervärdesskatt och punktskatt: - för redovisningsperioder skatt som avser redovisningsperioder som börjar den 1 januari 2012 eller, om redovisningsperioden är ett beskattningsår, den redovisningsperiod som börjar den 1 februari 2012 - för förvärv och händelser som medför skattskyldighet och som inte ska hänföras till redovisningsperioder skatt som avser förvärv och händelser som genomförs respektive inträffar efter utgången av 2011 e) särskild inkomstskatt inkomster som kommer den skattskyldige till del efter utgången av 2011 f) kontrolluppgifter och informationsuppgifter uppgifter som avser kalenderåret 2013 g) åtagande: - enligt 5 kap. 9 § pensionsförsäkringsavtal och avtal om tjänstepension som har ingåtts efter utgången av 2012 - enligt 5 kap. 10 § åtaganden som lämnas efter utgången av 2012 h) särskilda uppgifter: - enligt 7 kap. 1 § uppgifter som avser kalenderåret 2013 - enligt 7 kap. 2 § uppgifter som avser beslut som meddelas efter utgången av 2012 - övriga särskilda uppgifter uppgifter som avser beskattningsår som börjar den 1 februari 2012 i) periodiska sammanställningar uppgifter som avser första kalendermånaden 2012 eller första kalenderkvartalet 2012 j) ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning kostnader i ärenden och mål som inleds efter utgången av 2011. 2. Följande bestämmelser med bemyndiganden för Skatteverket att meddela föreskrifter och beslut samt fastställa skattetabeller, basränta och formulär ska tillämpas från och med ikraftträdandet: a) 2 kap. 2 § andra stycket, b) 3 kap. 5-7 §§, c) 5 kap. 4, 7, 13, 16 och 17 §§, d) 6 kap. 1 § fjärde stycket, 2 § tredje stycket, 15 och 17 §§, e) 7 kap. 1 och 5 §§, f) 9 kap. 2 § tredje stycket, 3 och 6 §§ samt 9 § andra stycket, g) 11 kap. 3 §, h) 13 kap. 7 § tredje stycket, 8 § fjärde stycket, 9 § andra stycket och 12 §, i) 14 kap. 1 §, 2 § andra stycket, 4 § andra stycket, 9 och 10 §§, j) 16 kap. 2 och 3 §§, samt k) 22 kap. 3 och 4 §§. 3. Bestämmelserna om betalning och återbetalning av skatter och avgifter i 14 kap. 4 § första stycket och 5-8 §§ samt om uppgiftsskyldighet om överskott på skattekonto enligt 18 kap. 5 § ska tillämpas från och med ikraftträdandet. 4. Den som vid utgången av 2011 har en F-skattsedel ska vid ingången av 2012 anses vara godkänd för F-skatt vid tillämpningen av denna förordning. Ett innehav av F-skattsedel före den 1 januari 2012 ska vid tillämpningen av 19 kap. 1 § anses vara ett godkännande för F-skatt under samma tid. 5. Basränta som fastställs enligt 14 kap. 10 § ska tillämpas på ränta som hänför sig till tid från och med den 1 januari 2013. För ränta som hänför sig till tid dessförinnan gäller 56 § skattebetalningsförordningen (1997:750). 6. Förordningen (1978:881) om betalningssäkring för skatter, tullar och avgifter ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för betalningssäkring som avser beskattningsår, redovisningsperioder, förvärv och skattepliktiga händelser som har påbörjats, avslutats, genomförts respektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandeförordningen enligt punkten 1 ska tillämpas för första gången. Den upphävda förordningen gäller också fortfarande för skatter, tullar, avgifter, särskilda avgifter och ränta som inte ska tas ut enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) och som avser beskattningsår, redovisningsperioder, förvärv och skattepliktiga händelser som har påbörjats, avslutats, genomförts respektive inträffat före utgången av 2011. 7. Taxeringsförordningen (1990:1236) ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar. Bestämmelsen om undertecknande av underrättelse om beslut i 9 § taxeringsförordningen gäller dock inte efter utgången av 2011. I stället gäller bestämmelsen om underrättelse om beslut i 17 kap. 3 §. 8. Skattebetalningsförordningen (1997:750) ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande, om inte annat följer av punkten 3, för beskattningsår, redovisningsperioder, förvärv och skattepliktiga händelser som har påbörjats, avslutats, genomförts respektive inträffat före den tidpunkt då skatteförfarandeförordningen enligt punkten 1 ska tillämpas för första gången. 9. Skattebetalningsförordningen (1997:750) ska fortfarande tillämpas i fråga om skatt enligt lagen (1984:409) om skatt på gödselmedel som hänför sig till tid före den 1 januari 2010. 10. Förordningen (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. Den upphävda förordningen gäller dock fortfarande för 2013 och tidigare års taxeringar. 11. Förordningen (2006:585) om personalliggare enligt lagen (2006:575) om särskild skattekontroll i vissa branscher och förordningen (2007:597) om kassaregister m.m. ska upphöra att gälla vid utgången av 2011. De upphävda förordningarna gäller dock fortfarande för kontroller som har inletts före utgången av 2011. 12. Vid tillämpningen av punkterna 1, 7 och 10 ska det som sägs om beskattningsår och redovisningsperioder som är brutna räkenskapsår även gälla beskattningsår och redovisningsperioder som består av ett räkenskapsår som är längre eller kortare än tolv månader. 13. Skatteförfarandeförordningen ska tillämpas på förlängda räkenskapsår som avslutas efter utgången av 2012. Detsamma gäller förkortade räkenskapsår som både påbörjas och avslutas under 2012. 2014:1472 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2015. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2015. 2015:779 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Den upphävda paragrafen gäller dock fortfarande för tid före ikraftträdandet. 3. För beskattningsår som har börjat före ikraftträdandet gäller 6 kap. 6 § i den äldre lydelsen. 2015:924 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2016. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2016. 2016:79 1. Denna förordning träder i kraft den 1 mars 2016. 2. Förordningen tillämpas första gången på åtaganden som lämnas efter den 29 februari 2016. 2017:188 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2017. 2. De nya bestämmelserna i 7 kap. 2 a § tillämpas första gången på räkenskapsår som har påbörjats efter den 31 december 2015. 3. Bestämmelserna i 9 kap. 9 § i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 9 kap. 10-19 §§ tillämpas första gången på beskattningsår som har påbörjats efter den 31 mars 2017. 2017:192 1. Denna förordning träder i kraft den 1 april 2017. 2. Bestämmelserna i 5 kap. 11 och 13 §§ i den nya lydelsen och de nya bestämmelserna i 5 kap. 11 a och 11 b §§ tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017. 2017:390 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019 i fråga om 5 kap. 1, 2, 4 och 11 b §§, den 1 januari 2018 i fråga om 7 kap. 3 §, och i övrigt den 1 juli 2018. 2. För uppgiftsskyldiga som ska föra en personalliggare enligt 39 kap. 11 och 11 a §§ och som vid ikraftträdandet har fler än 15 anställda, tillämpas förordningen från och med den 1 juli 2018. För övriga uppgiftsskyldiga tillämpas förordningen från och med den 1 januari 2019. Detta gäller dock inte 7 kap. 3 §. 3. Bestämmelserna i 5 kap. 1, 2, 4 och 11 b §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019. 4. Bestämmelserna i 6 kap. 1, 2 och 3 §§ i den nya lydelsen tillämpas första gången på skattedeklarationer som avser redovisningsperioden juli 2018. Bestämmelserna i 6 kap. 1, 2 och 3 §§ i den äldre lydelsen ska under tiden 1 juli 2018-31 december 2018 tillämpas för sådana övriga uppgiftsskyldiga som avses i punkten 2. 5. Bestämmelserna i 7 kap. 3 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017. 6. Bestämmelserna i 13 kap. 8 § i den nya lydelsen tillämpas första gången på beskattningsår som börjar efter den 31 december 2017. 7. Den nya bestämmelsen i 5 kap. 3 a § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019. 8. De nya bestämmelserna i 6 kap. 2 a och 3 a §§ tillämpas första gången på skattedeklarationer som avser redovisningsperioden juli 2018. 9. De nya bestämmelserna i 7 kap. 3 a § tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2018. 2017:854 1. Denna förordning träder i kraft den 25 september 2017. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2017. 2018:563 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2018. 2. Bestämmelsen i 12 a kap. 1 § tillämpas första gången på en sådan generell kontroll som avses i 49 kap. 10 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244) och som offentliggörs efter den 31 juli 2018. 2018:2041 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2019. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser kalenderåret 2019. 2019:457 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2019. 2. Förordningen tillämpas inte på gåvor som lämnats före ikraftträdandet. 2019:1175 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2020. 2. Förordningen tillämpas första gången på uppgifter som avser beskattningsår som börjar efter den 31 december 2019. 2023:334 1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 2023. 2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för förhållanden som hänför sig till tiden före ikraftträdandet. 2024:474 1. Denna förordning träder i kraft den 1 augusti 2024. 2. Bestämmelsen i 6 a kap. 6 § tillämpas för beskattningsår som börjar före den 1 januari 2029. Bestämmelsen gäller dock inte för beskattningsår som avslutas efter den 30 juni 2030. 2025:859 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för uppgifter som avser kalenderåret 2025. 2025:1273 1. Denna förordning träder i kraft den 1 januari 2026. 2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om brott som har begåtts före ikraftträdandet.